Fröken Nilssons Bravader

Coolaste tavlan just nu finner man på Gallerix. Men 3000 kronor? Nej. Inte ens när den är nedsatt med 500 då en apa tydligen är lite defekt. Men ramlar den ner under två så kommer jag definitivt tänka över saken!

Alvas nya bästa kompis. Det kramgoa bokstödet :)

 

 

 

 

 

Möjligen åt hon sand, vilken kock provsmakar inte maten?
Det var jättegott!

 

Natten till igår skramlade jag ihop fyra och en halv timmes sömn.
Alva ville upp kvart i sex, sambon saknade reaktion och jag gick upp för att lägga mig en stund på soffan.

Gick en långpromenad med K & E, ramlade upp på stan (långpromenad med K är bättre än långpromenad med killarna) Vi ramlade in både på Åhlens och på Våra Små.
Gick hem, käkade lunch, uttryckte förtjusning över sambons städning av lägenheten, ramlade upp på stan hela familjen, och in på Våra Små igen.
Alva fick sig en apa och en vagn.
Tror hon är mest nöjd över apan, mamman mest nöjd över vagnen. Hoppas fyra veckor går fort!
Jo, alltså, vi var ju inne hos flickorna på Våra Små i måndags också jag och Alva, och A fick syn på bokstödet/dörrstoppen från SkipHop som ser ut som en apa.
Hon blev arg när jag tog den och vi gick hem.
Igår vägrade hon släppa den och klappade förtjust apan på ryggen (något hon för övrigt har börjat med nu senaste dagarna, när man lyfter upp henne i famnen klappar hon en på ryggen.)
Apan är i skinn, med fluffiga öron och trampdynor.
Inte alla bokstöd bor i en säng ihop med ett barn....

Angående vagnen då, vi slog till på en Emmaljunga Scooter S, med orange chassi. Snälla, säg att fyra veckor går FORT! Alvas nuvarande titanic, jag menar vagn, ställer vi nog ut hos Rödtotten och använder där som extravagn.
Tänker inte sälja av den, den är lite svår kondition.
Inte trasig, men svår. Tung och skulle säkert behöva både en och två rundsmörjningar.


Idag ville Alva gå upp klockan tio i sex (Haha! Fem minuter längre sovmorgon!)
Eric skickade vi iväg på fisketur till Eskilstuna och själva sov vi (läs jag) i soffan och Alva... vet jag inte riktigt vad hon gjorde, men ingenting är trasigt, hon skrek aldrig och det är inga streck målade på väggarna.
Sedan tröttnade vi och ringde Rödtotten och frågade om vi fick komma ut och leka, och det fick vi.
Vi har spenderat dagen med att rensa fram lekstugan, sätta dit gungan ordentligt, skjutsa en (annan) leksaksapa i dockvagn, skjutsa Alva i dockvagn, tittat på vitsippor och tittat på traktor.
Vi lyckades tigga till oss fika också, inte hos som vi trodde, men med dom i ett annat hus.

Nu sitter jag och överför bilder och filmer från Iphonen till datorn (är på objekt 50 av 214. Crap.) och funderar på om jag ska dricka en stor kaffe eller ett glas vin.
Vi märker hur det blir.
Om jag inte somnar innan bilderna laddats över på datorn så visar jag hur vi snyggade till lekstugan sen!

Nu har vi bott i den här lägenheten i två månader snart.
Och jag börjar få krupp på väggarna, att det inte är n-å-g-o-n-t-i-n-g uppsatt.

Problemet är, att vi inte känner att vi har något att sätta upp på väggarna heller!
Väldigt, väldigt få av tavlorna/bilderna från Angelgatan får en plats på väggarna i den här lägenheten.
Så, jag tillbringar vissa kvällar med att kolla igenom bildbanken från de senaste 1,5 åren.
Det finns potential för en herrans massa bilder på Alva.

Men sen då!?

Vart hittar man schyssta bilder att sätta upp på väggarna?

Och vad sätter vi upp för att få bort en del av ekot, vi har tre meter i takhöjd i v-rum, kök och båda sovrum.

Förslag mottages!

Jag har blivit beroende.

Överallt, om allt skriver jag listor.
Kom-ihåg-listor, inköpslistor, listor på vad som behöver införskaffas till kök, vardagsrum, badrum...
Att-göra-listor.
Börjar man städa bland papper som ligger i kök och i "ekonomiskåpet" i vardagsrummet är det listor, på listor, på listor. Färdigskrivna, färdighandlade, oavslutade.
Det är inte alls säkert att saker och ting görs enligt listan. Men den skrivs. Utifallatt.

Har jag ett problem?

Jag älskar min mamma, jag håller henne högt och jag saknar henne så att det gör ont.

Men.
De där två skäggstråna på min haka som jag ärvt av henne.
De ska vi ha en diskussion om i mina drömmars land, det kan hon ha klart för sig.

Annars har jag en dotter som i rakt nedstigande led från gammel-farmor ärvt klättergenen.
Den utnyttjade hon till fullo igår morse.
Genom att nå smörpaketet.
Och äta direkt ur de temd hjälp av smökniven.
Nåja. Hon använde ju inte händerna iallafall :)

Glad påsk vänner!

Här i vårat kvarter har Alva varit hemma sedan tisdag eftermiddag, hon hade hostat jättemycket på dagis, så de ringde efter lunch.
Och hon har hostat, hostat och hostat.
På onsdagskvällen hade hon 38 grader, på torsdagseftermiddagen hade hon 39 grader.
Långfredagsmorgon var hon feberfri, piggare än både en lärka och en mört, och hade två nya tänder i underkäken.
Simsalabim bara.
På onsdagen vabbade jag förmiddag och gick ut på promenad med Alva och vagnen för att lära mig nya området.

Och sprang på drömhuset.

Ett gult putsat hus 40- 50-tal kanske, med blyinfattade, färgade fönster på hela östsidan, en stor trapp som man kan gå upp från båda hållen (en dubbeltrapp..) och en trädgård som Gud glömde för länge sedan.
Om jag inte visste bättre skulle jag tro att huset är obebott.
Ett par fönster är trasiga, varav ett är igenspikat, alla fönster är typ fördragna, trädgården har sett betydligt bättre dagar (äppelträden är  klippta... säg år 1900) och hela burspråket är fyllt med kartonger.
Däremot står det fortfarande en soptunna där det en gång var en bilplats och söker man förbaskat noga på google står en äldre man skriven på adressen.
Jag visade Eric huset idag, och han tyckte inte illa om det i alla fall.
Men som han sa, bara markarbetet går nog på strax under en miljon. Och då vet vi itne vad huset är i för skick på insidan...
Men, kära vänner.
Det är banne mig drömhuset. Och jag skämtar inte.

Angående påsken då.
Vi hade tänkt åka till Uppsala i torsdags men eftersom Alva var febrig avvaktade vi och åkte på fredagsförmiddagen istället.
Alva och jag sov som två stockar i baksätet medan Eric hanterade mottrafikanter och snö.
Turligt nog var det inte särskilt mycket utav något och efter prick två timmar var vi framme.
Vi har umgåtts med kusiner och systrar och Erics morföräldrar och Alvas farmor och farfar.
Delat ut sena julklappar (jag menar, jättesena julklappar) som inte blev utdelade i julas eftersom Alva passade på och bli magsjuk och ingen hade lust att umgås med oss.
Och så delade vi ut födelsedagspresenter åt höger och vänster och en grusbil i finaste plast blev stor succé.
Vi promenerade och trodde vi tappat vantar, som senare visade sig ha gömt sig i korgen under vagnen hela tiden. Om vantar kunnat fnisa hade förmodligen den här vanten gjort det. Och sedan srkattat överförtjust över att den fick åka bil till Örebro, medan maken inte fick det.

Igår kväll kom vi hem.
alva hade en dålig hemresa (trött som ett as, med lite magknip och ingen större vilja att sitta i bilbarnsstolen.
Men tillslut kom vi hem, lagom som barnet gett upp, och hon sov nästan hela natten i sin säng.
Idag har jag arbetat i tre timmar och fikat med världens bästa E&P som flyttat in väldigt nära oss.
Nu på kvällen har vi varit sjukt produktiva och lagt ut lite möbler på Blocket, imorgon åker nog sängramen samma väg och även espressomaskinen. Vi har också försökt komma på hur vi ska göra med förvaringen (läs vilken typ av hylla som ska köpas och vart i lägenheten den ska placeras. Jag röstar på klädkammaren och Eric funderar på sovrummet. I ett svagt ögonblick nämnde han även hallen.)
Nu har vi som fastnat, så jag tänkte sätta in cd-skivor i ett case och sen ska jag sova.
Fast först trehundra cdskivor.

Simsalabim!