Fröken Nilssons Bravader

Julen har varit här.
Den började med mat hemma hos Anna och barnen på onsdagskvällen.
Och ett skrikmaraton som tycktes pågå i flera dygn, men egentligen var det nog bara drygt en timme.
Tänk att man så fort kan bli så trött och hungrig och att mammas tuttar samtidigt kan vara så svullna att det är omöjligt att få tag, för att man skriker och samtidigt glömmer bort hur man suger och vårtjäkeln inte går att få tag i.
Men det löste sig. När vi lade oss på sidan och tog det lugnt.
Det kom riktiga tårar. Riktiga tårar. Och Alva såg helt skräckslagen ut (jag visste att Kumla var ett hemskt ställe!).
Men hon har nog inte sovit så bra någon natt sedan hon föddes, så tröttade ut sig gjorde hon.

Angående ersättningen kämpar vi fortfarande, just nu har vi tagit fem steg bakåt, då hon inte vill ha. Vi försöker i en halvtimme ungefär, sen får hon tutte ändå. Samtidigt lever vi på att hon i förra veckan faktiskt drack 140ml.
Så hon kan, och MAM-flaskan funkar. Men just nu vill hon inte.

På julafton var vi här hos oss.
Pappa, systrorna, mormor och så vi som bor i lägenheten.
Åt en massa mat (men ändå rätt lagom för att vara jul), kollade på Kalle Anka och delade ut julklappar.
Jag fick flest. Ihop med Alva.
Nej, det handlar inte om hur många julklappar man får. Men det var så länge sedan jag fick så många...
Sen vid sju åkte de andra vidare, och vi mös ner oss  i soffan.
På Juldagen åkte vi hem till Pappa och käkade revbenspjäll. M-U-M-M-A.
Och på Annandagen var vi hemma med förkylningar och lite feber från Erics håll. Fast vi hade hellre varit på namngivningskalas för Edvin och på julmys med Nilssonsklanen.

Och jag hade ett mindre breakdown.
Jag vet inte vad det är, men just nu så är det inte så bra.
Hormoner, mammakänslor, kärlek som svämmar över.
Jag saknar min mamma.
Och jag har lärt mig att det är bara att sakna på och låta krokodiltårarna falla.
För riktigt bra kommer det aldrig kännas, men om jag låter tårarna rinna en stund så lättar det i alla fall.
Så därför har jag gråtit idag med. Och nästan dränkt Alva på köpet, för hon råkade ligga och sova på mitt bröst.
Men! Nu känns det lite lättare, och det är det som är huvudsaken.

före dopparedan.

Status: lägenheten städad, skinka, sill och köttbullsingredienser inköpta, julklappar över hela matbordet (inte inslagna), granen kirrad (tack K&O!). Skulle vilja koka knäck, kanske får ringa in en syster eller två imorgon...

Annars fortsätter vi med ersättning på kvällen.
I måndags var det inte roligt, eller.. hon åt nästan en hel flaska, mitt lilla troll. Men vi gick bet på sovandet. Samtliga i familjen fick sova först vid ett, och då hade hon hunnit äta från båda brösten dessutom.
Så jag haffade en telefontid på bvc igårmorse. Vilket resulterade i att vi fortsätter med ersättning men försöker hålla henne vaken mera på dagen.
Sagt och gjort, igår var det operation vända rätt dygnet.
Och trots att hon sov tre timmar i sträck på förmiddagen och en stund på både eftermiddagen och kvällen (eftermiddagsluren avbröt vi, elaka föräldrar) så var vi alla i säng redan halv elva!
Däremot gick vi helt bet på ersättningen, hon åt nästan ingenting utan ville bara ha tutte.
Vi missade nog lite på tiden, för hon var på gränsen till övertrött när vi skulle ge flaskan.
Men, vi har det på gång!
Får se hur det funkar ikväll när vi ska bort på julmys ihop med pappas tjej och hennes familj.

Något som var väldigt mysigt igår var att vi mötte upp I och E ute i Rynningeviken och gick promenad med barnvagnar och hund. Vi var i stort sett ensamma där, kan ha varit för att det var -16 ute... Och jag glömde mina termobrallor hemma. Jag kom nästan inte iväg heller, för batteriet var dött när jag kom ner i garaget. Älsklingen fick åka på utryckning för att rädda dagen :)
(och när jag väl kom iväg körde jag lite fel, det blir så när man inte kollar upp vägbeskrivningen helt utan hoppar över vissa kritiska delar)

Egentligen vill jag iväg och skaffa ett babygym till liten idag. Men jag tror inte jag orkar faktiskt.

Det vore ju fel att påstå att det rullar på med ersättningen.
Mjölkersättningen, that is.

I veckan har hon mest slagits med nappflaskan av märket ESSKA. Igår köpte jag MAM.
Halle-freakin-luja.
Nu ikväll tryckte hon i sig någonstans mellan 50&60 ml ersättning.
Problemet är inte att hon inte gillar ersättningen.
Problemet är att hon inte riktigt fått till det med tekniken. Men idag gick det helt fantastiskt bra innan hon tröttade ut sig själv och bara vrålade när flaskan kom inom synhåll tillslut. Då fick mamma ta fram tutten.
Men. De kvällar som hon nu tagit ersättning och faktiskt fått i sig något så vill jag påstå att hon sover bättre fram till amningen på natten. Därför fortsätter vi. Tekniken märkte vi ikväll är pågång, och vi tror att MAM-flaskan har mycket med det att göra.

Ananrs har de senaste dagarna gått i övertrötthetens tecken.
Halv ett i torsdags.
Ett igår.
Och jag undrar jag om det inte var tolvtiden i onsdags.
I torsdags kombinerade hon det dessutom med att sova på sin höjd - totalt - 2 timmar på dagen.
Jorå. Rätt så övertrött sen på kvällen.
Synd att hon vaknar så fort man slagit portkoden (i stort sett) efter att man sövt henne utomhus.
Annars hade hon somnat bra mycket tidigare dessa tre dagar.

Vi var också uppe på stan igår jag och lillskruttan.
Hon sov nonstop i tre timmar.
Hon sov över en måltid - mina tuttar höll på att dö. Bristningsgräns har fått en ny innebörd.
Tillslut satte jag mig på cafét högst upp på Träffpunkt, för jag tänkte att då vaknar hon nog när vagnen står stilla och jag dessutom äter lunch. Icke. Det slutade med att jag gick hem och - mycket riktigt - lagom som jag slagit portkoden och öppnat porten vaknade hon och började skrika för att hon var tvärhungrig.
Tänk om hon kunde lyssna på sin mamma ibland bara...
Men! Missionet med stadsvandringen, att bli klar med julklapparna, fullföljdes med bravur.
Nu ska de bara slås in.

Två dagar i rad har vi gått upp vid åtta för att vara iväg vid tiotiden.
Effektivt är det!

Igår var vi på BVC, lillskrutta har passerat 5 kilos-strecket med 50 gram, men inte växt något på längden (=amningsmaraton snart? Då blir det att sova bredvid mamma, det här med att springa upp en gång i timmen som jag gjorde sist funkar bara inte.)
Passade på att fråga om det finns någon mer lösning för små snoriga näsor, och det gör det! Man kan använda Nezeril! Hurra hurra, nu ska vi åtgärda snoriga näsan.
Vi pratade även om att börja med lite ersättning på kvällen, för det lilla grynet verkar inte bli riktigt mätt, vilket leder till många amningar och att hon verkar sova lite dåligt på nätterna...
Sagt och gjort, igår efter en snabb promenad i kylan provade vi med ersättning.
Tillochbörja med vaknade hon såklart såfort vi kom innanför dörren, och var hungrig. Ersättning svänger man inte direkt ihop i en handvändning, det ska kokas vatten och blandas i pulver och sen ska det kylas ner. Nedkylning tar forever. Och ännu längre tid tog det iochmed att Alva skrek konstant.
Men, omkring 40 ml fick hon i sig, innan hon var så paniktrött och hungrig att vi tog till bröstet istället.

Och inte vet jag, men hon sov mellan 23 och 03, åt jättemycket och sov sedan till 06:15 innan nästa mål.

Så, vi provar väl ikväll igen. Fast innan det ska jag ringa ersättningscoachen i Göteborg och se om hon har några bra tips!

Senaste veckan har varit.. Intensiv.
I måndags fyllde jag år. I tisdags fyllde Onkels sambo år (vi glömde). I onsdags fyllde liten P år (det avklarades i lördags) och vi hade besök av Ellinor och Robin. I torsdags var vi på Marieberg för att handla julklappar (vi köpte en, världshistoriens snabbaste lopp genom IKEA. För de skulle stänga om ungefär... NU). I fredags var Älsklingen på julbord (varför får inte jag gå på julbord?! Tillåmed Rödhåret var på julbord i helgen. Det.Är.Orättvist!) och jag var själv med Alva framför Idol. I går bakade vi julgodis hos MamaMu och Alva fick toksläpp på kvällen, jag fick sova halv ett. Och idag har vi faktiskt tagit sovmorgon (okej, det gjorde vi igår också) och åkt ut till Onkel och umgåtts.
Nu ligger Alva hos sin pappa och sover fint. Troligen inte för natten, men i en perfekt värld vaknar hon om ca en timme, ammar och somnar om för att sedan vakna först framåt två - halv tre för amning igen.

Personligen sitter jag med Body Shops "Warming Mineral Mask" och funderar på att släcka lampan i taket och hämta adventsljusen från köket och in hit i vardagsrummet.
Hur mycket är det förresten "normalt" att gå ner efter förlossning/medans man helammar? Och finns det nässpray för bebisar (förutom Renässans) och är det något mer man ska tänka på än att hon ska vara varm, ha huvudänden på spjälis högre (morfars böcker om andra världskriget=succé!) och spola då och då med Renässans?

Ah... Så. Nu ska jag göra slag i saken och skölja av ansiktet och hämta ljusen i köket. Söndagsmys for the win!

I drygt två timmar till.

Och jag kommer inte orka vara uppe.
Har haft besök sedan klockan tio, pappis och Rödhåret var här och hjälpte mig att baka muffins.
Sen kom mormor med tårta och mer fikabröd och sen kom FrauPels och P och de fick itnte ens något fika trots att ajg stod och glaserade muffins när de kom (vilken värd jag är!!). Sedan hade halva dagen gått och jag hade inte gjort något av det jag tänkt (typ... dammsuga och duscha, men Lillstrummpa lyckades få ett par rena pyjamasar iallafall!).
Tio minuter i fem, tio minuter innan jag sagt att man kunde börja ramla in klev jag in i duschen. Vilken tur att folk inte började dyka upp förrns framåt halv sex!!! För då hann jag duscha och Älsklingen dammsuga och Alva få mat.
Ibland behövs det tidspress för att man ska uträtta något.

Och fina presenter fick jag Jag visste inte om ma fick önska sig saker fortfarande trots att jag fyller 26, men jag tror det är okej fortfarande. Bäst (om man ska rangordna, vilket man egentligen inte ska) var halsbandet från min lilla familj. Näst bäst fotvården med medföljande barnvakt från FrauPels. (Mina fötter har tagit stryk sista perioden som gravid. Mer tänker jag inte säga). Fast egentligen var ju allt lika bra! Massor emd sköna smörjor har jag fått också.


Men!
Nu ska jag ta mig i kragen och sova. Börjar få huvudvärk av tröttheten men är för stolt (dum) för att ge mig.

God natt värld.

Jag har ju lovat ett litet inlägg om släktsängen! Alla barn på min farmors sida har sovit (eller bara legat en liten stund..) i den här sängen:

Det är en BB-säng som farmors syster köpte loss från sjukhuset i Motala 1960 när min faster föddes.
Den har målats om ett par gånger och klätts om också några gånger, annars är den helt i orginal.
Och Alva är typ nummer 36 eller 38 som bor i sängen!
Men nu har hon flyttat upp i sin stora säng, och det går superbra (än sålänge, jag tar ingenting förgivet).

Annars har vi varit iväg upp på stan en supersnabbis, trots det kalla vädret (-15), och hon var skitarg mest hela tiden. Och så var det dags för läkarundersökning idag. Det eviga snuttandet i helgen fick sin förklaring, hon har växt 2 centimeter på en vecka och har blivit 4850 g tung.

Ikväll blir det födelsedagskvällsmat hos K&O, så nu ska jag nog slå in ett paket och så ska vi byta kläder på skruttan.