Fröken Nilssons Bravader

Sitter ute i friska luften på balkongen och lyssnar på Älsklingen och Gotlandsbon som slåss med ett påslakan samtidigt som mina ömma fötter svalkas ner av både brisen ute och Body Shops Peppermint intensive foot rescue.
Har flängt och fejat hela dagen idag, då lilla Rödhåret tar studenten.
Vi, Gotlandsbon och jag, har fixat mat och alkohol (nej inte till mig, jag dricker utan tack!) och dammsugit och torkat golv och lagat mat, och lagat mat och hängt i parken och byggt rim till presenten.
Och jag har oroat mig över min far, hans ledighet som han sa att han inte tagit och presenten som jag inte hade koll.
Samt att jag utvecklat skoskav.
FrauPels har sagt att jag ska ta hand om mina fötter nu när jag är gravid, det behövs.
Men jag trodde inte att det skulle ske så snabbt! Min stackars vänsterfot hade både blåsa och trasigt nagelband.
Måste.köpa.ordentliga.skor.nu.

(det ovan skrevs igårkväll, men blev visst inte publicerat)

Lillasyster Rödhår studenten idag.
Hur gick det till?
Så jag ägnade gårdagen åt att fixa och dona. Och idag är det dags, nnu ska bara ballonger blåsas upp, sallad skäras till, champinjoner fräsas och... Bord och stolar fram.
Men jag har det under kontroll.

Angående magen fick jag tre karatesparkar strax till vänster om naveln (mitt vänster) i tisdags.
Boff-boff, what the?!, lade handen på magen, BOFF! Skrek efter Älsklingen att han skulle langa över handen så han fick känna. Pyret slutade sparka. Jag uttryckte mig med ett "jävla skitunge, sparka på pappa nu!", Älsklingen tyckte att jag inte skulle säga så. Så jag petade på ett ungefär där jag trodde Pyret befann sig. Inte ett liv. Så.. Det är bara att vara snababre nästa gång. Dessvärre är Pyret snabb också!

Nu ska jag fortsätta laga mat.