Fröken Nilssons Bravader

Joråsåatte.

I fredags när Älsklingen kom hem från jobbet funderade vi en stund på om vi inte skulle hitta på något.
Det slutade med en biltur ut till köpcentrat för att kolla om Bingo Rimér vavr kvar och signerade böcker på Bokia.
Och det var han ju (se bilden nått inlägg längre ner). Galet trevlig snubbe som tog i hand och klappade på magen och berättade hur fantastiskt livet med barn var. Vi var superglada och råpeppade på bebis när vi gick därifrån.
Sen spenderade jag lite för mycket pengar på ett par skor. Men jesus anåda vad fina och sköna de är.
Dessutom är det inte så långt ner till fötterna när man ska kränga ett par stövlar på fötterna.
Efter skoshoppingen bestämde vi oss för att åka ut till papps och systrorna och min kisse.
Och så skulle vi bevisa att det gick att bara vara kvar en stund, inte stanna precis hela kvällen (för jag var sugen på sushi). Tji fick vi. Papps skjutsade iväg Rödhåret till bastun, men kom inte så långt för han hade lyckats köra på en stor jävla bult och tryckt in den i ena bakdäcket. Inte hållbart.
Så vi lånade ut våran bil och strax innan tio (precis så vi skulle hinna köpa fredagssnask) var vi tillbaka i Örebro.

I lördags åkte vi också ut till papps. På kvällen, efter utlovning av tacos.
Vi var hemma ganska sent då med. Älsklingen hjälpte dessutom till att flytta K&O till deras nya lägenhet.
Nästa gång sköter vi kvinnor logistiken, så vin inte väntar förgäves på varandra.

Och igår bjöd mormodern på lunch.
Så vi var där hela familjen. Vilket betyder att vi har umgåtts helt sjukt mycket ett par dagar här.
Och inte har vi behövt vara hungriga heller. Win-win-situation!

Nu sitter jag och lyssnar halvhjärtat på Älsklingens FIFA11 spelande och hoppas att klockan blir nio snart så vi får se den rafflande upplösningen på förra veckans CSI-avsnitt.
Kanske ska fixa undan resterna också.