Fröken Nilssons Bravader

Jag blir apstressad för att jag inte kan gå in på försäkringskassans hemsida som jag vill och fylla i de saker som de tydligen inte hittade i pappret från arbetsgivaren. Typ, vilka mina arbetsgivare är och lite sånt.

Alternativet att ringa försäkringskassan hade ju funnits om vi hade haft hemtelefon. Men eftersom allt går via modemet som inte funkar, så har jag inte det heller. Och jag törs inte ens tänka på alla de pengar det hittills har kostat oss att bara ringa Telias uppfuckade support.

Så nej, eftersom jag bara har Rödhårets gamla Samsung, så tänker jag inte sitta i telefonkö hos försäkringskassan.

Jag hatar telefonköer på ett sätt som jag inte visste var möjligt.

Däremot tycker jag hemskt mycket om damen på fakturafrågorna hos Telia som skällde ut supporten efter noter i torsdags när hon insåg hur länge vi hade varit utan allt och hur många gånger vi ringt. (Bra tänk där med loggning av alla samtal...). Hittar de inget fel på station eller nät ska våran utrustning undersökas. Anledningen till att det tog dom... nästan fyra veckor att inse att det kanske måste kollas i lägenheten fattar jag inte. Men de är pågång. Kanske.

Så i torsdags efter att vi pratat med det trevliga Telia, åkte vi ut och shoppade lite mer kläder till Pyret.

Och på tal om Pyret!

Det börjar bestämt bli trångt nu. Och det rör sig mer än vad det gjort innan. Speciellt när jag är stilla.

Stundtals är min mage nog rätt rolig att titta på, för det är lite kantigt och dant.