Fröken Nilssons Bravader

Efter att inte ha orkat duscha i två dagar tog jag mig i kragen efter min och Alvas långpromenad.
(3,7 km, jojagtackarjag!)
Och inte bara det. Jag har fått duscha (inklusive hårtvätt och ansiktsrengöring), äta lunch och blogga i fred då lillstrumpa fortfarande sover.
Stackars liten, mamma sliter ut henne. (ursäkta, var bara tvungen att kolla så hon andades... det gjorde hon.)

Annars har vi spenderat helgen med tårta ute hos onkel och finbesök från Götlaborg.
Det var finfint att få se Göteborgarna då vi skulle setts på bröllopet i höstas, då de blev sjuka.
Liten L är tre och en halv vecka äldre än Alva, men dryga kilot tyngre och tre-fyra cm längre.
Superfin tjej!
Igår fick vi äran att träffa dem också, för fadern skulle göra en fiskbutik osäker, och då tog de mycket hellre en promenad med mig och Alva. Hurra!
Igår var ju också alla hjärtans dag, men vi bojkottade den lite. Mest för att vi väl aldrig blir så osams som på alla hjärtans dag. Tror det har med förväntningar att göra. Värst hittills är när vi gick på restaurang och knappt höll på att komma därifrån för pengarna verkade ha tagit slut (det visade sig när vi kom hem att det fattats typ fyra kronor på kortet) och båda telefonerna magiskt fått slut på batteri. Nu går vi aldrig dit utan fulladdade mobiler och massor av kontanter, ifallatt.

Nu ska jag försöka väcka barnet, tycker det låter lite i vagnen.
Fast allra först ska jag ta undan disken från bordet och smörja in händerna.
Attans vad torr jag blir!