Fröken Nilssons Bravader

...ha skrivit det där med att orka med barnet.
För barnet vaknade INNAN Erics klocka ringde. Runt klockan fem.
Sedan låg hon och kastade sig fram och tillbaka mellan oss, småpratade lite, nynnade lite.
Och fick en flaska välling av Eric innan han gick till jobbet.
Just som jag gjorde en ansats att gå upp med barnet inser jag att hon har släppt flaskan och sover som en gris.
Tack, tack sade jag och somnade om i en halvtimme, gick upp, sminkade mig, klädde på mig och åt frukost - i tystnad. Helt ensam. När hände det sist liksom!?

Alva vaknade när Lisa kom och satt i mitt knä och mös en stund (jag mös kanske lite väl länge, men jag hade saknat hennes.. milda? stämma runt frukostbordet :)
Efter att jag åkte till jobbet gick det i någon timme bar utför.
Jävla grossister säger jag bara.
Sedan ringde jag Goran och fick mig ett gott skratt, jag fick prata av mig hos chefen och som grädde på moset fick jag montera ett golv i en av våra nya montrar. Jag är så sjukt skicklig!
På eftermiddagen skrev jag ett långt brev till grossisten och fick ett trevligt telefonsamtal.
Det lönar sig helt enkelt att vara ärlig även om man nästan rodnar själv över hur man uttrycker sig ibland.

Nu ikväll har jag myst med trött tjej, pratat med Eric om en massa olika saker och ätit kebabtallrik.
Och avslutat med en bröstmuffins.
Min lillasyster har dille på både tuttar och muffins just nu :)


Mums med torsk!

Förövrigt har Alva börjat lite med matvägran.
Just nu i väldigt liten skala, men det sträcks ut tunga, munnen öppnas inte och bäst hittills är när hon tog en tugga i luften framför skeden och sa "mmmmmm!"
Jag brukar försöka en stund och sedan får hon äta bäst hon kan själv. Då går det en liten stund till och förhoppningsvis får hon i sig något tillslut.
Om inte så går hon och småäter av det som hamnat på golvet tills jag hunnit städa undan det :)
Lax som förut varit lite favoritmat går inte överhuvudtaget just nu.
Blankt nej.
Så länge hon äter ärtor och morötter är jag nöjd.