Fröken Nilssons Bravader

Idag har vi varit på äventyr må ni tro, på flera olika sätt.

Först var vi till Audiologen på USÖ och fick konstaterat att Alvas hörsel verkar helt normal.
Fast för att ändå hålla koll kallas vi när hon ör ett och ett halvt. Sexmånadersbebisar är liksom bara så samarbetsvilliga liksom...
När Eric åkte bil från sjukhuset tog jag och Alva nya fina vagnen, som vi förresten både plockade isär, tvättade och plockade ihop utan större åthävor igår. Den gick finfint och Alva sov som en klubbad säl hela väge hem.
Väl hemma tyckte jag att vi kunde sitta en stund ute i trädgården (läs, jag satt gärna ute en stund medans hon sov klart) och mellantjejen som bor mittemot oss i trappen kom och pratade lite allmänt.
Hon påstår sig veta att Alva blir brunögd, möjligen grönögd. Fast hon såg lite rosa också.

På eftermiddagen fick vi besök av mammor och barn från föräldragruppen, vi satt ute i trädgården och käkade fruktsallad och glass under tiden som barnen hade mer eller mindre skrik-kalas :)

Jo!
Vi sänkte Alvas spjälsäng idag också, vilket snabbt visade sig var rätt gjort. När jag satte ner henne för att bädda upp våran säng ställde hon sig omedelbart upp mot spjälorna, som den naturligaste sak i världen.
Hon stod visserligen inte särskilt länge, men hon stod!

Förövrigt vill jag skriva av mig lite om sorg.
Jag bär ju ständigt på en sorg efter min mamma.
Och det är inte alltid en dålig sorg, med det menar jag att jag inte alltid är ledsen utan tvärtom - oftast kan jag tänka på henne och vara glad åt tiden vi fick ihop ändå (klyschigt, jag vet).
Sedan ibland blir det bortiknas.
Som igår när jag tvättat kläderna jag hittade efter mig och systrarna i helgen hemma hos pappa.
De där kläderna bär på en historia, eller kanske flera, tyckte vi om dom? Gjorde vi något speciellt i dom?
Det skulle jag vilja veta, och jag är rätt säker på att min mamma hade kunnat berätta en hel del om de där sparkdräkterna och klänningarna.
Så jag stod nere i tvättstugan och saknade min mamma så förgjordat.

Idag var det lite likadant, bland det sista min mamma gjorde var att utbilda sig till audionom.
Lagom som hon fick jobb (i Jönköping) fick hon bröstcancerdiagnosen, och hon hann aldrig börja.
(Ändå hade hon kvar jobbet tills hon dog. Det där stället som hon skulle jobbat på var så jäkla bra.)
Och jag tror att hon som undersökte Alva idag var en gammal klasskamrat till mamma (fast jag vågade inte fråga). Efter att undersökningarna var klara tänkte jag "det här hade jag velat dela med mamma".
Min mamma hade ju kunnat förklara så mycket, inte bara om undersökningarna som Alva var med om, utan om Erics hörselskada, och även Fridolins. Jag saknar hennes kunnande!
Jag saknar att kunna ringa och berätta om min dotters framsteg, vilket jag hade gjort mest hela tiden förmodligen för att låta henne vara med därborta i Jönköping.
Hmm, svårt att förklara (eller, svårt att få ner på pränt). Men jag tror jag gör mig hyfsat förstådd ändå.

Vojne vojne.

Sitter med fötterna i ett välförtjänt fotbad.
Idag har jag:
-pratat med facket om man får ta semester under mammaledigheten. Och fått redan på att det finns mera pengar att hämta.
-pratat med handelsbanken om att vi nog borde ta och tjäna ihop till en handpenning innan vi tar något mera lånelöfte. Handelsbanken tyckte att vi tänkte helt rätt.
-avbokat en klipptid på Ego, dessvärre fredagstiden som innefattade vin, men den första tiden innefattade slingning.
-mailat min chef
-köpt bajspåsar och en spegel till bilen, så jag ser varför Alva är arg.
-tvättat

Och köpt lite mera kläder till mitt barn, i storlek 68.
Hade tänkt skaffa mig ett par nya skor, men de har byggt om inne på Scorett i stan så jag hittade ingenting, eller... ett par rosa converse till Alva. För 299:-. Det är mera än de skorna jag tittat ut åt mig själv, och mycket mindre materialåtgång. Så det blidde inga skor till henne. Kanske ska jag be Pälle köpa ett par fejk när han åker till Thailand nästa gång?!
Jag har också lockat isär den nya vagnen i molekyler för att komma åt att tvätta typ allt.
Det ska bli hemskt spännande att se huruvida jag får ihop den igen. Men Eric lyckades ju med suffletten, så den får väl han fixa - haha!

När vi gick upp på stan somnade Alva (helt enligt planen) och vaknade gjorde hon inne på Våra Små.
Lite senare när vi närmade oss hemadressen och hon fortfarande var vaken tänkte jag för mig själv att det nu var dags för Skruttan att gunga.
Och som vi gungade! Vilken succé!

.. ja, påsken alltså.

Vi har umgåtts med släkt och vänner i flera dagar!
I torsdags kom älskade Gotlandssystern till fastlandet och hon väntade på skjuts av pappsen här hos oss.
I fredags var det traditionell påsklunch hos fastra mi, så få som vi var i år vet jag inte om vi någonsin har varit. Inte för att elva personer är någon liten skara, men vi brukar vara bortemot tjugo om alla kan.
När vi åkte från fastra körde vi en sväng om hemmanet och hälsade på min mammas kusin och hennes familj som enligt traditionen kommit upp (vartannat år-traditionen, nästa år ska våran gren åka ner). Vi åkte hem framåt kvällen och återvände på Påskafton efter en mindre runda på Bauhaus åt Onkel. Vi grillade på kvällen och var inte hemma förrens halv tolv tror jag. Stackars Alva, det har varit så mycket nya ansikten i helgen att hon var alldeles vimmelkantig när hon vaknade på Påskdagen. Så vi beslöt oss för att skippa påsklunchen vi var bjudna på och bara rå om varandra istället, vilket jag tror var behövligt. Vi gick på promenad, köpte med oss kaffe och drack det i skuggan av ett träd vid ån medans Skruttan sov.
Igår var lillasyster här och käkade lunch och sade hej då, för imorse klockan sex gick tåget mot Stockholm och ön igen. Vi gick även en promenad till Behrn-abeau arena och droppade av eric som skulle kika på ÖSK-Helsingborg (vi gick hem och myste på balkongen istället.



Så kom då vardagen.
Och idag har vi varit med K&E och badat, bara två gånger kvar nu, vart tog de åtta veckorna vägen?!
Sedan gick dagen i ett rasande tempo. Vi hämtade upp gamla vagnen som K har köpt av oss, lämnade av henne och sonen på deras adress i stan, åkte hem, fixade och donade, matade Alva, glömde sånär bort min egen lunch (4 mackor med skinka och saltgurka - nej, jag kan bättre!), gick till banken och pratade boendekalkyl, träffade en föräldragruppspappa utan barn, och en mamma och pappa med son (också från föräldragruppen).
Vi köpte kaffe och pratade under promenaden hem om boende och köpande och kom fram till att vi ska satsa på en ny bil istället och spra ihop till en handpenning. Med rätt hyresrätt känns det faktiskt okej att satsa pengar på lite färg, och inte är det särskilt ofta man behöver tänka på oförutsedda utgifter heller.
Dessutom behövder vi ny bil mer akut än ny lägenhet.
När vi kom hem gjorde vi dessutom slag i saken och köpte en ny barnvagn på Blocket, supersmidigt då vi bara behövde gå över stora gatan, titta och betala.
Så nu kan Alva få sitta ordentligt (och fastspänd!) när vi är ute och går och hon tröttnat på att ligga ner.



Angående nätterna så har de senaste nätterna gått rätt bra (peppar, peppar).
I natt vaknade hon till lite, men lyckades somna om av sig själv efter en liten stund.
Angenäma problem är att mina tuttar stod rätt ut som spärrballonger när vi vaknade till klockan sex.
Men det löser sig väl med tiden, antar jag.


För övrigt händer det mycket runt mina systrar just nu, speciellt den lillaste.
Gå in på brcasystrar.blogg.se och läs om resan de måste göra!

Jag skrev det sist, jag hinner inte med just nu.

Vi simmar och umgås och vaggar och nattar och hälsar på kors och tvärs.
Och helt plötsligt är det påsk.
Vi har lidit av en mindre ekonomisk kris, skrivit listor på vad som ska handlas och göras och ringt till banker.
Nästa vecka kommer också gå i ett rasande tempo.
Tisdag och onsdag möte med olika banker om lånelöften.
Torsdag ska vi till audiologen med Alva för att se om hon har ärvt Erics hörselskada (vilket vi inte tror, men det är bra att kolla upp så  vi får hjälp tidigt!). Finaste gotlandssystern kommer dessutom hem imorgon och stannar tills på tisdag morgon, så vi ska se till att mysa med henne ordentligt också.

Annars har vi gått långpromenader tre dagar i rad jag och Alvar.
I måndags var vi med I och E till Naturens hus. Lämnade Angelgatan vid tjugo över tion, var hemma igen halv tre.
Rätt mosiga efter en heldag i solen vill jag lova!
I går var vi först och simmade med K och E i Hallsberg, bakluckefikade för att kontrollera blodsockret på parkeringen efteråt och skjutsade O till jobbet. Sen drack vi kaffe och barnen lekte både fint och elakt med varandra. Vi var på långpromenad runt Sörby och på eftermiddagen hade Eric födelsedagskalas.
Idag har jag och Rödhåret gått till kiropraktorn och hem igen, med lite Alva-shopping och pitstop på Shanghai, för blodsockrets skull. Nu sitter jag och drömmer om en stor kaffe och påskgodis, medans jag parerar klåfingran jag har i knäet och som hemskt gärna vill hjälpa till att skriva....
Tror att det börjar bli dags att sova för henne, så tänkte vandra iväg till Ica och köpa mig det välförtanta påsksnasket.

Sen ska jag dejta lite med tvättstugan, vänta på att Eric kommer hem och längta efter imorgon när jag hoppas att jag får träffa min älskade mellansyster igen. Gotland ligger på tok för långt bort!

Jag vill också passa på att tipsa - igen - om mina systrars blogg brcasystrar om deras funderingar kring bröstcancergenen som de bär och deras uppkommande stora operationer. Läs den! Och skänk sedan en krona eller två till Bröstcancerforskningen.

Men, vad fort tiden går!

Alldeles nyss var det ju måndag? och imorgon är det igen... attans.

Vad har vi gjort den här veckan då?
Vet inte, är nog det ärliga svaret! Tänk, tänk, tänk...
I måndags vet jag på riktigt inte vad vi gjorde, men i tisdags var vi på babysim (utan K&E, på tisdag ska alla vara friska igen!). VI passade också på att köpa bullar och åka till Rödhåret för att ge henne energi att bli klar med sina arbetsprover. I onsdags vilade vi oss i form tror jag bestämt och i torsdags var vi äääntligen iväg och fick träffa alla kompisarna i mammagruppen igen. Alva var på sitt allra kamratligaste humör och drog Viggo i örat tills han blev lessen, log elakt och stal sedan alla leksakerna. Världens längsta armar helt plötsligt.
Vi fick även besök av finaste Ellinor som gjort värsta schyssta Iphonefodralet åt Eric.

I fredags försökte jag mysa i soffan medans Eric kollade på fotboll.
Märkligt vad svårt det ska vara att få se bra tv-program när man har tv:n för sig själv!
Jag gav upp och längtade smått ihjäl mig (men, seriöst, såg ni gästerna i Så ska det låta?!)
Igår var vi hos finaste O,K&E på födelsedagskalas och så for vi en liten sväng till Kumla för att hälsa på Micke som pausat från innebandyn ett par timmar. Vi införskaffade även mörkläggningsgardiner till sovrummet - attans vad mörkt det blev!
Jooo!
I måndags tvättade ju jag och mormor sönder våran vardagsrumsmata och i onsdags var vi ute på promenix med I&E! Ni ser, bara jag får tänka lite kommer jag på det.

Idag har jag och Alva lekt med FrauPels och P på sydligare breddgrader medans Eric försökte fiska.
Väl hemma igen kan jag ha tjatat mig till en kebabtallrik istället för att behöva vänta ännu längre på maten, och med lite energi i kroppen lyckades vi göra både korv stroganoff och fiskgratäng till matlådor.

Annars så fortsätter det gå bra med att inte amma på natten, Alva sover i vagnen och vi vyssar och vagnar tills hon somnat om. Inatt var vi faktiskt inte uppe en enda gång. Men å andra sidan så somnade vi rätt sent också.
Vi har även gett oss in i vagnletandet på allvar och lilltrollet rullar nu rygg-mage utan större blinkningar och blir med jämna mellanrum arg för att hon itne kommer på hur hon ska komma över på rygg igen. Hon försöker också sätta sig upp från liggande, men är inte riktigt där än kan vi ju säga....

Nu ska jag kika på fotboll ihop med sambokärleken!

Vi håller på att lära oss att sluta äta om natten.

Mest för att jag måste få fler timmar sammanhängande sömn, men också för att hon inte behöver amma på natten (hey, ca 800 gram på en månad!?).
Så i natt är tredje natten.
Första natten sov hon mellan oss fram till tolv när hpn vaknade och jag sövde henne i vagnen. Natten till idag sov hon hela natten i vagnen, för att hon inte kunde komma till ro igårkväll. Att hon skulle vakna klockan fem imorse var inte vad jag hade tänkt mig. Inte heller att jag inte skulle kunna söva henne (frukost serveras från klockan 6, därmed basta.) Men då klockan sex var hon åtminstone både hungrig och trött, två flugor i en smäll liksom.
Hoppas det går lika bra som det gjort de senaste nätterna.

Något jag ska bli bättre på är också att inte rusa upp och till henne så fort hon låter, utan vänta en stund för att se om hon somnar om av sig själv (det är svårt att vara förstagångs-förälder), för hon har börjat knorra rätt ordentligt när hon ska somna (vem har hon ärvt det ifrån?!).

Annars har vi tvättat sönder våran vardagsrumsmatta, jag och mormor, så... vi nåste skaffa en ny!

Nu ska jag se om jag orkar vara uppe en timme till, vi har varit på babysim och jag är rätt så slut...
Imorgon vankas promenad med Ida och Elna, då är vi pigga och glada igen!

Nedan en bild från gårdagskvällens gröt och katrinplommon

Efter att vi var på bvc i torsdags har jag funderat lite runt Alvisens läggningar (inkluderar sovstunder på dagen....).
Har jag bitit mig själv i svansen?

Oftast på dagen somnar hon i min famn eller i vagnen.
På kvällen "matnattar" jag henne.
Vaknar hon till och vi har lagt ifrån oss henne (eller på kvällen, när jag lämnat henne) så blir hon ju såklart lite orolig och ibland ledsen. Hon somnar i åtta fall av tio ihop med Snutte och sin alltiallo-filt. Men, vi kanske inte är där.
Inte konstigt att hon har svårt att somna om på nätterna liksom!
Måste nog läsa in mig lite på hur vi gör en hyfsat lätt övergång till att somna själv i sängen.
Hon väger ju liksom 7,5 kilo, det går ju inte att bära runt på henne!

Fredag.
Dagen efter vaccinet.

Det har gått helt otroligt bra med tanke på hur det var sist när hon skrek och var ledsen hela kvällen, skrek så fort hon vaknade på natten, skrek när hon ammat klart och jag och Eric fick sova på skilda platser...
Igår var hon helt som vanligt, kanske lite jetlaggad (sommartiden?!) för hon somnade inte förrns strax innan nio.
Men!

Vi hade en skööön natt!
Alva fick sova mellan oss, efter att vi pratat med Ulrika på bvc om de nattliga bravaderna och amningen.
Kanske kan det vara så att hon känner sig otrygg i sängen, och därför vaknar så mycket, det är inte heller omöjligt att det är utvecklingssprång på gång (har pratat lite med bästa svägerskan K).
Vid halv tolv-tolv vaknade hon och var hungrig, sen vaknade hon visserligen vid två men det räckte gott att jag buffade och vaggade lite, erbjöd bröstet vid tre men det var inte så intressant så jag fick gå upp och pumpa lite istället (angenäma problem). Sen sov hon till kvart i åtta. Tuttarna stod rätt ut.
Men, en gång är ingen gång, och såhär lätt kan det inte gå tänker jag utan väntar mig bakslag redan i natt.
Tror dock hon får sova kvar mellan oss, så slipper jag gå ur den varma sängen iallafall.

Idag är hon inte helt hundra, lite gnälligare och lite tröttare än vanligt.
Som tur i oturen har vi Eric hemma eftersom han också åkte på den här dunderförkylningen, så jag har grym avlastning och kan inte varva ner utan far som ett skållat troll mellan saker som jag vill göra (städning, plockning, fixning...).

Och, jag såg nyss en vit prick på tandraden, kommer det en bissing?