Fröken Nilssons Bravader

Vintern raasat ut bland våra fjällar!

Igår var det den trettionde april.
Kungens födelsedag, Valborg, fröken O:s treårskalas-dag och sist men inte minst finaste rumpnissans 6 månadersdag.

Vi spenderade dagen på så sätt att Eric gick upp med Alva när hon inte behagade somna om efter morgonmålet vid tjugo över sex. Mig väckte de genom att klampa in i sovrummet någon minut innan nio, bastarder <3
Alva hade bestämt sig för att -inte- sova efter en timme igen, som hon brukar göra, utan tyckte att drygt tre timmar var en superbra idé. Hon somnade efter att hon ätit igen och sov - hör och häpna -  säker tio minuter.
Det här med att inte sova förmiddag tycker modern är en dum idé, Lillskrutt blir nämligen så tjurig de sista 30-40 minuterna. Vi funderade på att åka till ÖBAB och kolla på våran nya bil, men det kom något emellan och vi promenerade ut till Solhaga istället för att gå på kalas. Äntligen sov Alva, men vad ska man sätta emot när vagnen rullar så fint? Vi satt ute på nya altanen och målade den med blåbär (inte bokstavligt, men när man tappar blåbär på trät och får en sko eller två över så...) och Alva och kusinen E gick från famn till famn och Anders och Pälle gjorde det de gör bäst - fixade och skruvade till Frida och Svens stora förtjusning.
När det hade gått ett par tre timmar och Alva var så trött att klockorna både stannat och börjat gå baklänges tog Eric henne en tur runt husen. Alva visade vad hon tyckte genom att göra pruttljud hela vägen.
När hon fortfarande var trött tog jag och Sven henne och gick mot Karlslund. Nämnde jag att jag valt mina nya skor att gå i? Och att jag hade nylonstrumpor/små-små-nät-strumpor på mig? Mmhm, fatta skoskaven på utsidan av båda lilltårna. Smärta. Men vi tog oss runt! Och Alva somnade = värt smärtan.
Vi tre stannade hela kvällen och grillade grym entrecote och grym flintastek innan vi gick iväg till brasan med två barnvagnar och en rullstol. Tur att vi var tillräckligt många par händer :)

Kvällen gick hyfsat bra, jag är inte helt nöjd med att Alva inte kunde sova ordentligt, hon sov en timme, vaknade, sov en timme och vaknade. Nattsömnen blev en aning hackig just därför. När vi kom hem vid halv elva nattade jag henne med tutten (åååh, hon är så täppt i näsan, mammas hjärta brister!) och lade henne i sin säng och hon sov till kvart i fem innan hon vaknade igen. Sen sov hon till sju och tyckte att vi skulle gå upp, trots att hon egentligen inte vaknat till. Runt åtta tyckte jag att hon gnuggat sig för mycket i ögonen och vi somnade - i tio minuter. Sen var och trött och grinig till strax innan tio innan hon efter ett raseriutbrott somnade och hon sover än.
Jag har under tiden hon sovit hunnit läsa bloggar OCH kolla upp förskolor.

Förskola är något som vi kommer behöva ha till hästen har vi insett nu, eftersom jag tydligen ska börja jobba typ i september. Möjligen i öktober (jag skulle ju vilja att hon är ett år...) men vi ska sätta oss och planera resten av året här snart. Eric har sagt till på jobbet att han tar semester hela juli och sedan är pappaledig i tio veckor. Vi hoppas att jag har en del semester att ta ut så vi kan vara hemma båda två, annars kanske jag får jobba en sväng redan från augusti. Jag känner att vi kanske borde ha planerat vår föräldraledigheter lite bättre. Men, första barnet är då man lär sig, eller hur var det? Alternativt hoppas vi på att Rödhåret inte kommer in på sin utbildning i Borås och anställer henne som nanny istället. Att hitta andra barn för Alva att umgås med tror jag inte kommer vara så svårt, Öppen Förskola finns typ varje dag i veckan och annars kan man bli med i Parkleken.

Nu vaknade visst Alva (hoppas jag, för Eric drog upp persiennerna i sovrummet).
Dags att planera dagen, Eric hotade med städning och organisering igår.
Hoppas vi kan ta paus ibland, kanske gå och gunga!