Fröken Nilssons Bravader

Jo ni!

Igår kväll hade vi första ordentliga vuxenmyset här sedan... ja inte fan vet jag.
Vi lagade en urgod pasta som vi hittat i Buffé, drack vin och åt ost och kex (och oliver) framför Man on Fire.
Eric föreslog den när jag satt och zappade runt, för att hann vet att det är en av mina favoritfilmer ♥
Alva sov mest hela kvällen från det att vi nattat henne och hon sov dessutom mest hela natten!
Vaknade vid sex, åt lite och fick sova mellan oss i två timmar till. Gullunge!

Dagen gick förövrigt rätt bra.
Tvättade hela dagen, Alva somnade självmant av utmattning två gånger nere i tvättstugan. Det är något speciellt med det där mysiga surrandet... Ena gången somnade hon sittande med kinden mot bygeln som går tvärs över vagnen. Då är man ordentligt trött! Kan ha varit det sötaste jag sett någonsin.
Jag åkte också till Ica MAXI och lämnade igen Liberoblöjorna jag köpt, trodde jag.
Jag hade stulit dom! När vi handlade i torsdags glömde jag visst bort att scanna blöjpaketet, så jag fick helt enkelt lämna igen det och tacka för lånet. Suck!
Nåja, nu har vi iallafall rätt blöjor hemma. Betalda är dom också.

Nu vaknade bestämt barnet.
Idag ska vi ut till mami en sväng och plantera sommarblommor.
Äta morsdagslunch med mormor ska vi innan och efteråt ska vi till Fraupels och titta på fotboll.
Glory glory Man United.

Tack Eon, för att du gav oss tillbaka varmvattnet imorse. Det var hemskt vänligt av dig.
Det var egentligen också vänligt av dig att vänta med att fixxa de där rören tills det blev sommar (kommer ni ihåg att de varnade om att stänga av fjärrvärmen i vintras, och hur jag förfasades över tanken på kall lägenhet och bebis?).
Fast... Eftersom jag hade glömt bort det hade en påminnelse varit helt okej.

Annars fortsätter snoret rinna här på min gata i stan.
Hur. Kan. Så. Mycket. Snor. Komma. Från. En. Sån. Liten. Näsa?!
Det övergår mitt förstånd. det borde vara genetiskt omöjligt.
Så, när Alvar vaknar från tuppluren (villket jag seriöst hoppas tar ett par timmar) ska vi gå till tant Apotekaren och införskaffa mer näsdroppar, koksaltlösning och en näsfrida. Vi tycker olika om snorsugen vi har här i huset. Jag tycker att den suger. På ett inte så bra sätt. Därför köper jag en annan som jag kan använda, så kan min samboälskling använda sig av den han tycker är bra.
Inatt har hon dock sovit rätt bra, gullungen. Vaknade till vid halv tolv, men sen sov hon fram till kvart i sex, fick tutte, somnade om och vaknade när Eric gick till jobbet. Då hade näsan grott igen något alldeles förskräckligt och vi slogs om saltlösning, nässug, snorpapper och framförallt näsan. Hon somnade om kvart i åtta, vaknade kvart över och tyckte hon var pigg. (fail, hennes mamma såg att hon inte var det, men ungen är ju envis som en GNU! Vart har hon ärvt det?) Så vi gick ner i tvättstugan (åh, lycka den som får börja sin morgon med att titta när tvätten snurrar runt-runt-runt-runt. Olidligt spännande!)

För övrigt var vi och storhandlade igår, ihop med alla andra som fått lön i onsdags och tänkt "nejmen, vi väntar en dag! Då har nog värsta stormen gått över." Och imorse när jag lyfte ut storpacken med blöjor från vagnen insåg jag att jag har handlat Pampers. Pampers!? Inte konstigt att Libero-rabatten inte fungerade...
Stön. Blir till att åka och byta. Jag gillar inte blöjor med lotion i, dom luktar snusk.
Jo! Vi fick in vagnen OCH alla matkassarna i bagageutrymmet, och hade fått plats med ytterligare något också. HALLELUJA! Det bästa vi gjort den här månaden är att köpa ny bil.

Jag bokade också tid för dop igår.
Och nu är båda gudmödrarna informerade.
Ska bara fixa inbjudningskorten. Planen är att de ska månglas ut nästa vecka.
Tadaaaa!

Tänkte duscha.
Satte barnet i stolen, leksakerna var på plats.
Inget varmvatten.
Sövde barnet medelst vagning (iklädd fluffig, vit morgonrock.)
Det tog tjugo minuter.
Jag behöver duscha.
Vart är varmvattnet?

Jaha.

Då har man varit iväg till tant doktorn.
För att bli vidareslussad till Kvinnokliniken någon gång. (remiss är skriven..)
Då får man se när man är återställd då.
Det börjar suga rätt ordentligt det här!

Well, jag var hyfsat friskt när jag vaknade.
Alva däremot har sitt livs första startelva under näsan, jättesvårt att sova nu ikväll, men vi testar med vagnen. Den är ställbar åtminstone, så har hon högläge hela tiden. Dessutom har hon börjat hosta nu på kvällen, mammas hjärta!

Idag har vi hämtat nya bilen iallafall!
Och vi har cruisat lite under kvällen.
Skönt att komma ner lite mot backen, våran Yaris verso var lite för hög och lite för lätt för sitt eget bästa.
Idag när det blåste typ... orkanvindar var det en konst att hålla den kvar på vägen.

Annars då?
Jo!
Vi var till Uppsala i helgen och hälsade på svärföräldrarna.
Vi hann också med en tur till Sigtuna och Steninge slott, två ställen jag aldrig besökt (supermys båda två!).
Kom hem med boken "Stig och jag gräver en grop" och två ljuslyktor till sovrummet (på Steninge har de en outlet med Kosta Boda..).
Igår var lägenheten dock ett kaos, ouppackade resväskor, smutskläder, rena kläder, kassar med diverse olika innehåll, damm och grus överallt.
För att inte tala om röran på köksbordet. Hur är det möjligt att det kan samlas så mycket saker på ett köksbord?!
Nåja, när jag hade lyckats få undan en del i allafall smsade svägerskan K och undrade om vi itne ville ha besök av henne och E på eftermiddagen. Jag var såklart snabb att svara ja tack, då jag såg en utväg från städningen.
Alva hade ju dessutom samlat stora delar av dammråttorna under amgen tack vare att hon ålar runt och undersöker lägenheten just nu.
Roligast är att jaga spegeln-på-hjul. Näst efter att undersöka diverse sladdar och elkontakter.

Så, vi fick finbesök, Alva försökte lära E att åla och sedan slogs dom om samma leksaker resten av tiden. Jo, de sov en stund också. K och jag drack kaffe och stackars K som är helt utan internet, hemtelefon och tv (tack COMHEM, verkligen!) fick naturligtvis använda vårat internet. Personligen fick jag flashbacks från i höstas.

Imorgon får vi lön och jag ska iväg till MVC och tant doktorn. Om Alva mår bra åker vi ovh träffar snygg-morsorna på Varberga familjecentral också. Annars håller vi oss hemma och kurerar flickebarnet.
Och på torsdag ska vi åka och handla mat. Det ekar tamejfan i vartenda skåp just nu.

Jag hade tänkt skriva om våran Uppsalatrip i helgen som var.
Och om finbesöket som räddade mig från dammsugningen i eftermiddags.
Eller att Alva jagar spegeln-på-hjul över hela vardagsrummet och pausar ibland med ena örat mot golvet och sen går upp i varv igen. (Som jag älskar den ungen!)

Men, jag har ont i halsen och huvudvärk och jag orkar snart inte vara uppe längre.
Förmodligen går jag och lägger mig och hoppas att jag är frisk imorgon så vi kan åka och bada med K&E.
(och, eftersom jag är frisk imorgon skriver jag ett låångt inlägg då istället.)

Jaha.

Igår mellan gråtattackerna sysslade jag med andra saker.
Först var jag ett tredje efterbesök hos barnmorskan. Och jag är fortfarande inte helt återställd efter förlossningen. Det är ju skönt att jag kan få tänka på något annat liksom.
Så på onsdag ska jag få träffa tant Doktorn som kanske ska bedöva och tvinna lite.
Det lät ju alldeles obeskrivligt trevligt. Undrar om jag kan få klippkort. suck!

Sen var vi och träffade grymmaste mammagruppen på jooorden!
Fy fan vad vi är bra. Trevliga så det förslår är vi också.
Och sicken jävla tur att vi började umgås. Annars hade föräldraledigheten kännts ungefär som en livstid.
Nu har vi en dag i veckan att se fram emot. Och eftersom världen är lite springer vi på varandra ibland ändå.
Shit, vi borde skaffa oss en facebook-grupp! (ännu enklare att nå varandra än genom mail liksom!)
Jag pumpade N på information om hur hon genomförde Sova hela natten-kuren. Och blev ännu lite mera peppad.
Det här med att V somnar vart som helst, hos vem som helst oavsett vem som nattar honom känns ju som en dröm. Igår lyckades vi liksom inte natta Alva hos pappa/morfar för hon hade inte tid att sova.
Då kände jag att det vore trevligt med SHN.

Annars var vi ner ju till Hallsberg och hälsade på mamsen.
Det blidde två gånger totalt (ska det göras ska det göras ordentligt liksom!).
En gång med Lisa och en gång med pappa.
Mormor och jag hade dessutom tänkt likadant och köpt pioner.
Hem åkte vi i pappas RAV4. Den är stor som ett as och effektiv som en bandvagn ungefär.
Barnvagnen går in i bagaget som den ska göra och med lite  tur får vi plats med den andra vagnen som vi lånat av Erics storasyster OCH handbagage också.
Herregud vilken dröm. Jo, vi kanske börjar längta efter bilen en del. Kanske ångrar vi att vi inte nämnde att vi åker förbi Västerås idag. Kanske hade vi kunnat byta där?!
Vi bestämde också att till mors dag ska vi plantera nya växter på graven, vilket betyder att vi måste åka och botanisera i ett växthus eller två. Stackars, stackars mig. Jag som inte tycker om att botanisera i växthus ;)
Jo, köpa ny lykta måste vi göra också. De tål i regel inte mer än ett år. Tönt-lyktor!

Hej lilla mamma.

Det är jag.
Tänk vad tiden går fort.
För fem år sedan trodde jag tiden skulle stanna av och att jag skulle gå sönder, mitt itu.
Men tiden stannade inte, inte mer än en vecka i allafall, och inte för fler än oss. Alla andra som inget visste levde på som om inget hade hänt. Och jag kunde inte förstå hur dom inget kunde vet. Syntes det inte på mig att livet stannat upp? Hur kunde de bara springa på medans jag stod stilla?

Har du det bra där uppe?
Ja, för jag förutsätter att du är "ovan där".
Vad gör ni om dagarna? Sitter ni och pratar om oss som är kvar här nere?
Vi pratar om er. Men ibland kanske lite för lite.
Ibland gör det alldeles för ont.
Nu gråter jag.
Men jag tänkte låta det vara, jag vet att det skulle göra dig glad. För jag vet att du tyckte att jag höll inne för mycket.

Vi ser dig ibland.
Men alltså, koltrast? Har jag glömt bort någonting?
Du får sitta på vårat fönsterbleck när som helst. Picka lite på rutan så kommer vi och drar upp persiennen.
Och flyg förbi någon gång när vi är ute med vagnen, Alva och jag. Ibland när vi varit ute på sov-promenad brukar vi spana på fåglar vid ån. Någon gång tänkte jag peka på en koltrast och säga, "titta Alva, titta mormor".
Nu gråter jag igen.
Men det är så jävla jobbigt att vara mamma utan dig.
Du vet att det finns så många runtomkring. Men ibland är det inte rätt. Ibland vill jag bara ha min mamma.
Och då blir jag ärg och tycker att livet är orättvist. Varför får alla andra?

Sedan skulle jag vilja be dig att sluta tramsa med Alva medan hon äter. Jag misstänker att du bara gör din mormoderliga plikt. Men alltså - kommer du inte ihåg hur det var att mata en bebis? Du får snällt vänta tills hon har ätit färdigt, faktiskt.

Ursäkta bilden som jag slänger in här nedanför.
Men, det finns inte så många bra bilder på dig, eftersom du inte ville vara framför kameran.
Och jag skulle vilja påstå att du var fotogenisk även om du kommer misstro mig (hallå, bilderna hemma hos mormor!?!).
Ikväll tänkte jag att vi skulle åka ut till Hallsberg, jag och min lilla familj.
Köpa en liten blomma, visa Alva stenen, för jag tror inte hon har varit med någon gång.
Tusan, jag vet inte när jag var ute hos dig sist.
Ibland gör det bara så ont! Du minns hur jag var med Ks grav. Hur jag liksom undvek den med jämna mellanrum.
Det blir alldeles för påtagligt.

Nåja, jag kanske borde klä på mig, och Alva också.
Hälsa dom där uppe som jag känner.
Jag saknar mig fördärvad ibland, men då har jag Eric som tröstar.
Han är så bra, precis som du sa till pappa då för flera år sedan.
Nu gråter jag, igen.

Hej då för den här gången.
Jag älskar dig!

Japp!

Jag titulerar mig numera nybilsägare E Nilsson.
Vi tog den där tummen som var uppkörd så långt att vi nog aldrig trodde vi skulle få ut den och åkte till bilhandlaren.
Och lämnade bilhandlaren en och en halv timme senare, en bil och en bra deal rikare.


Tjusig va!?

Jag är fortfarande lite i chock, vi fick den bilen som vi ville ha, men nästan trehundra kronor billigare i månaden.
Miljöbil, diesel och komfortpaket med tonade rutor (tjohooo!)
Däremot vet jag i skrivande stund inte hur det gick med motorvärmare.
Men vi lägger till nästan inget alls, så då får vi det i födelsedagspresent eller något.
Jag fick dessutom äran att välja färg!
Så det blev den nya färgen "Sirius grey" (beige-grå-ish?) äsch, döm själv, det är ju den ni ser här ovanför!
Svart och mörkgrått som vi pratat om ratade jag för att det är så jävla svensson! att välja en svart/grå bil.
6 av 10 kior som levereras är svarta.
Kollar man på min värld (kakel-världen) - iallafall när jag gick på mammaledighet - får fabrikerna göra serier som är i grått och svart för att göra den skandinaviska - främst den svenska - marknaden nöjd.
Så egentligen skulle jag valt en röd bil. Bara för att.
Men den här var så jäkla snygg, och påminde lite om den absolut snyggaste färgen på en bil jag vet, Toyotas grön-grå.
Dessutom fick vi presentkort på traktens "hemmagjorda" glass. Den ska ätas nästa vecka när vi hämtar bilen.
Måste komma ihåg kameran.

Nu ska jag nog gå och pussa lite på mitt barn, så hon vaknar och kanske vill äta lite gröt.
Anna Wahlgren fick vänta igår, jag var helt slut efter bilköpandet.
Dessutom vaknade hon bara en gång (eller var det två?), men hon somnade om.
Sista gången visserligen i våran säng, men hon var inte intresserad av någon tutte.
Min lilla skrutta. Kanske känner hon sig just nu liten i världen.
Ska testa att bädda lite med fårskinnet i natt, se om det blir tryggare, eftersom hon sov hela vintern på det...

Eller?

God förmiddag!
Vi har vaknat på våran bästa sida här på gatan.
Visserligen har jag ammat vid tre och vid fem och vid sju (nu får det fanimej vara nog! från och med ikväll gör vi om avvänjningskuren igen, goddamnit!), men vid halv nio när vi gick upp efter tio minuters bus var vi båda glada, pigga och på glatt humör. Det glada, pigga och goda humöret försvann i samma sekund som barnet blev trött men inte ville sova. Skönt att det bara tog en timme idag samt en nedmontering av "bågen" på vagnen. (Ni vet, den som alla barn sitter och håller sig i alternativt tuggar på, som liksom ska förhindra att de tar sig ur vagnen..)
Ha fötterna uppe på den och sparka på den medan mamma försöker vagna är ett toppensätt att hålla sig vaken på.
Sen blev hon hungrig mitt i alltihopa och halvsov vid bröstet, så jag lyfte ner henne i spjälisen där hon vaknade och gallskrek inom ett par sekunder. Ibland önskar jag att jag började arbeta i förrgår.
Nu sover hon iallafalla sedan en kvart (tjugo minuter) tillbaka, fastspänd i vagnen.

Hade också fått för mig att jag hade bilen idag.
Det hade jag inte.
Så mina planer att spontanöverraska pappa/morfar på hans arbetsplats eller hälsa på arbetskamraterna gick i kras.
Vi kanske inte ska köpa ny bil, vi kanske ska köpa en till? (hahaha)
Ibland var det enklare när Eric inte hade något körkort. Å andra sidan är det hemskt trevligt att få sitta bredvid istället. Det är så mycket man missar när man sitter och koncentrerar sig på vägen.
Men.
Nu måste vi ta tag  i bilköpandet.
Jag kommer inte ihåg om jag berättade det i inlägget om Kumlamarken, men en Yaris Verso har sannerligen inte utformats för barnfamiljer.
När vi åkte till Kumla var det "bara" jag, Frida och Alva. Ihop med en rullator med tillhörande cykelkorg, en barnvagn och ett babyskydd (plus den där kassen med returpapp...).
Då kunde vi ställa rullatorn på den lediga passagerarplatsen bak.
Hem var det Lisa, jag, Frida, Alva, rullator och korg, barnvagn, babyskydd, pappkasse och palljävel.
Barnvagnen på högkant i bagaget (enda sättet att få in den), pappkassen mellan Lisa och Alva, pallen framför pappkassen, rullatorn ihopvikt ovanpå pappkassen mellan tjejerna bak, Lisa höll i rullatorn och hade korgen i knät. Nästa gång blir det barnvagnen på takräcket... Farbror Polisen hade nog haft en del frågor om han hade sett oss...
Jag.vill.ha.en.ny.bil.
Bums.

Började för övrigt läsa "Sova hela natten" igårkväll.
Kom halvvägs innan det var sängdags.
Vissa saker känns hemskt bra, andra saker känns inte så bra.
Att hålla ner barnet i sängen till exempel. Och att få till en hörna som är hennes egen känns svårt (är säkert skitenkelt egentligen), fast det har hon ju å andra sidan redan. Eventuellt blir det (om jag bestämmer mig för att köra en kur) så att vi får byta sängsida igen så jag kan smyga ut och ramsa. Så mycket att tänka på.
Men, till och börja med blir det amning-på-natten avvänjning. Med lite tur slipper vi då köra SHN.
Samtidigt känns det ju inte alls bra att dels amma henne till sömns och om inte det funkar antingen bära henne eller spänna fast henne och vagna. Jag gillar inte tanken på att ha henne fastspänd hela natten. Om man tar en promenad är det en annan sak, men på natten vill jag att hon ska kunna röra sig. För rör sig om nätterna gör hon!
Nåja, jag tror minsann att fröken fräken har vaknat, det pratas lite i sovrummet. Den obligatoriska halvtimmen är avklarad.

Så sitter jag här igen.
Barnet sover (egentligen borde hon vara vaken, men hon har inte sovit sedan ett-tiden, då står jag hellre ut ett par timmar längre ikväll...), sambokärleken tittar på (sista?) fotbollen (för idag?). Liverpool ser ut att gå under mot Tottenham.

Har i helgen hunnit med... att mysa runt mest.
I fredags fick jag min slafsiga kebabpizza som jag bett om, och lördagsgodis.
Pizzan åt jag för fort (som med all annan snabbmat, tror inte det kallas snabbmat för att man ska hetsa i sig den. Eller?!) och hade därför magknip resten av kvällen. Vi drack inget vin och barnsäkrade ingenting.
Sedan bestämde sig Alva för att vara vaken och eventuellt hungrig i en timme natten till lördagen.
Jag var trött och irriterad och vagnade allt vad tygen höll, i en timme. Sen ruskade jag vagnen för hårt, skrämde halvt vettet ur det arga barnet som förvandlades till ett ledset barn och jag fick taskigt samvete och slängde fram tutten. Var hon inte hungrig när hon vaknade var hon definitivt törstig klockan tre, så mycket kan jag säga.
I går när hon då ville vakna klockan sju så var jag trött, tröttare, tröttast och efter morgonamningen knuffade jag lite fint över henne till Eric som tog på sig rollen att gå upp. Jag slocknade innan de lämnat sängen och vaknade först två timmar senare när de kom in och gjorde pruttljud i mitt ansikte för att jag skulle vakna.

Vi åkte sedan upp på landet till Mamamu och Anders och mös runt med barnvagnar och grillning.
Pojkarna arbetade med ved och vi tittade på.
På kvällen tittade vi på ESC ihop med K&O och F&S. Banen sov (nåja, alla utom Alva sov nästan hela tiden) och Eric Saade kom på tredje plats. Men vad hände med Azerbadjan? Man kan inte vinna en tävling och helt tappa greppet om toner och skämma ut sig. Hade jag röstat på Azerbadjan hade jag rint EBU och bett att få dra tillbaka min röst omgående. Att Italien sedan sprang om oss med sista poängen var snopet. Nåja, hedern återupprättad. Skönt för mitt ego att inte Saade vann, jag hade fått hemskt svårt att godkänna segern, då jag tycker att fel låt vann och att vi skulle skickat Danny istället. Han kan i allafall både sjunga och dansa.

Idag har vi haft långmys i sängen, varit på långpromenad och tittat på fotboll.
Jag och Alva har varit iväg på bokklubb hemma hos Frida och vi var ovanligt effektiva den här gången!

Idag var en mycket, mycket bättre dag än igår.
Alvar sov mellan tolv och sex, vaknade, ammade och somnade. Vi sov till klockan åtta.
Mycket bättre mamma.
Sen vek vi tvätt och lyssnade på KISS och sen åkte vi till Kumla på vårmarknad med Frida.
Största anledningen att vi åkte var för att se när min systers band Brev till Kalle skulle trubadur-lira på torget. Skönt gäng, man märker att de gillar att spela ihop! (försöker hitta en MySpacesida, finns inte. Fixa!)
Kumlamarken var... comme ci, comme ca som en fransos skulle sagt.
Förmodligen som vilken marknad som helst, men när det senaste jag kan jämföra med är Hindersmässan blev det här en droppe i havet. Dessutom var det bara skräp, men det är ju ganska normalt för att vara marknad.
Alva fick dock både en vindsnurra och ett par solglasögon.



Och så hann vi fika lite också, på ett fik med lite sköna 50-tals vibbar.
Bulle och kaffe 20 spänn. Helt okej :)
Stort plus att bryggkaffet som stod framme inte smakade död räv som det gör i Stadsträdgården.
Kanske bättre snurr på kaffet i Kumla?

(småskrattar när jag skriver, Eric och Alva sitter och gör pruttljud till varandra. Alva blir aningen dregligare än Eric, jag fattar inte hur hon gör?!)

Nu får vi se vad vi får för mat ikväll, jag är ruggigt sugen på en slafsig kebabpizza. (det känns lite viktigt att det är slafsigt, fråga mig inte varför. Kan ha blivit inspirerad av den friterade mackan Frida köpte. Den var verkligen slafsig!)
Och lakrits.
Japp, det blir till att gå iväg och handla fredagsgodiset.
Ikväll ska vi nog dricka vin och barnsäkra, det närmar sig krypande för dottern!

Det bloggas visst en aning sporadiskt på det här stället.

Jag skulle vilja säga att det är för att jag har så mycket intressant för mig, men det vore en lögn och mamma sa att man inte fick ljuga. Så därför säger jag som det är, att det är sjukligt tröttande att ta hand om en halvmånaders bebis med temperament from hell.
Idag har vi varit sura/arga på varandra i omgångar.
Jag började med att kinka ihop imorse när hon vaknade halv sju och inte somnade förrns kvart i nio. För att sedan vakna klockan kvart över och tycka att vi skulle vara pigga nu.
Sen sov hon först vid halv två. Inte så lyckat.
Men trots att hon var trött lyckades hon smörja i sig lite torsk och potatis, även om persikopurén efteråt var betydligt godare.

Hon tyckte att jag var helt vansinnigt tråkig när jag försökte framkalla kort på henne, så vi får väl se vad som dimper ner i lådan om ett tag :)

När vi väl kom oss ut hittade vi N & V från mammagruppen ståendes mitt på cykelbanan och tog följe med dom.
Det var fint, de kunde inte komma med ut när vi andra satt i Stadsparken igår och innan det var vi magsjuka och innan det var det träff hos oss och de smet tidigare för att gå på 6 månaderskontroll, så nu fick vi uppdatera lite och prata sömn. Har fått låna Sova hela natten och ska läsa igenom den för att se om vi ska tillämpa den på Alva, skulle gärna se att hon sov i tolv timmar i sträck. Det gjorde ju inget om hon fick för sig att sova längre än fyrtio minuter åt gången på dagen  heller, så jag skulle kunna få tagga ner lite och vila upp mig också.
Imorse kvart över ni var jag inte den gladaste camparen i stan, eftersom jag kanske sovit en kvart, och det är precis för lite.

Nu ska jag kolla hur det går för Eric Saade i schalgern, jag har inga som helst förhoppningar då jag gillar honom ungefär lika mycket som jag gillar Alexander Ryback. Men kanske, kanske kan alla kvinnor och fjortisar som röstade på Ryback för två år sedan rösta på Eric ikväll, och då kan det ju gå förjävla bra för Sverige.
Men jag tycker ändå att vi skulle skickat Danny Saucedo, eftersom han sjunger bättre, dansar bättre och verkar vara en lite bättre människa. Likförbannat kommer jag bli skitsur om vi åker ur semin i år också.
Man kan tävla i musik.

Men, tro inte att jag tyckt att dottern varit en pina hel dagen, kolla in bilden nedan så förstår ni att jag aldrig kan vara arg särskilt länge.

Joru.

Bröst är det nya heta i bekantskapskretsen ska ni veta.
Det pratas, kläms, känns och växer så det knakar.
Fina, fina systrarna ska genomgå förebyggande bröstoperationer.
Lisa (aka Rödhåret) är först ut inom, förmodligen, bara någon månad.
Hon ska få nya, fräscha tuttar som det inte ska bli cancer i. (Och, enligt egen utsago, blir det perky tuttar som kommer sparka rumpa med mina rynkiga taxöron när vi närmar oss hundra år.)
Sara (aka Gotlandsbon) kommer vänta ett par år, kanske skaffa nåt barn som hon vill kunna amma och så där.
Sen kommer hon och Lisa sitta och skratta åt mina tuttar. Eller så fixar jag mina också, för grupptrycket liksom.
Jag vill också ha snygga tuttar när jag är hundra år.

Personligen har jag krympt en kupa. Minst.
Låt säga att mjölkproduktionen inte direkt jublat över magsjukan med påföljande feberfrossa som drabbade familjen i början på veckan. Vänstra bröstet har i stort sett lagt av, högra håller i fortfarande, men med reducerad kapacitet.
Helt plötsligt inser man hur jävla smidigt det är när amningen funkar. Alltid nöjd? Mhm, eller inte.
Vi får väl se om det löser sig ju längre fram i veckan vi kommer, men när det inte hänt så mycket på fyra dagar så vete katten... Igår ammade jag typ tre gånger på hela dagen. Alva åt med gott mod fruktpuréer, majs/potatis/kalkon-puré och gröt. Obligatoriska snuttandet på kvällen utelämnades såklart inte.

Något annat jag är lite missnöjd över är att hon börjat vakna på nätterna också.
Jag har noll ork och ger med mig omedelbart för hennes krav.
Imorgon är det ny ordning, då åker vagnen tillbaka in i sovrummet.
(pepp, snälla?)
Samtidigt är hon grinig på dagarna helt plötsligt, mycket lite duger åt damen när hon är på det humöret.
Hon passar väldigt bra in på utvecklingssprång nummer fem kan vi säga...

"Vid omkring 23 veckors ålder är det dags igen. Barnet blir missnöjt grinigt och lynnigt. Det beror, som tidigare, på att världen kommer i gungning därför att stora förändringar är på väg. Det femte språnget, som inträffar vid omkring 6 månaders ålder, kan kallas relationssprånget. Barnet lär sig att omvärlden är stor och själv är han eller hon bara en liten prick. Den leksak barnet vill leka med ligger onåbar uppe på en hylla. Mamma och pappa kan försvinna till ett annat rum och då är de borta. Det kan förstås kännas mycket skrämmande.

Nu sover barnet ofta sämre. Kanske har det svårt att somna eller vaknar tidigare. Kanske verkar det ha mardrömmar. Barnet blir blygare och vill helst ha mamma eller pappa riktigt nära för att ha koll på att ingen försvinner. Snuttesaker är viktiga." - Källa Familjeliv.se

Mhm, det blev ju en förjävla rolig vecka det här.

Alva hade  ju som sagt tidigare feber i söndags och i måndags men piggnade till i tisdags.
Lagom som Eric drog hem en sväng magsjuka som även drabbade mig över onsdagen.
Vi har haft typ samma symptom som Alva hade, månntro är hon boven i dramat?

Idag är vi typ friska alla tre, även om Alva var löjligt gnällig de sista två timmarna.

Orkar faktiskt inte skriva mer nu, kommer kanske ett inlägg imorgon mellan tvättningarna (onda baciller skall väck, väck, väck!). Bjussar på en bild från igår när Alva snodde Erics blåbärssoppa.

Hur kan det komma sig att det aldrig går över?

Ha-begär.
Största I-landsproblemet sedan typ... Iphonen dog av för lite batteri, eller sedan det hux-flux snöade för en timme sedan.

Man surfar runt, eller går på stan för den delen, och så står man framför den där galet dyra saken som man egentligen kanske inte behöver, men vill ha ändå.
Idag handlar det mest om en tripptrapp-stol.
Fast det är faktiskt en rätt bra sak. Fast vi har ju en sån plaststol från IKEA, och de har ju en råsnygg stol i trä också, som är betydligt billigare än tripptrappen. Det finns en liknande på Våra små som är fin också.
Men vad ska man satsa på?
Tripptrapp-stolen växer ju med Alva så att säga.
En vanlig barnstol blir ju tillslut för liten. Eller?
Kloka, kloka läsare, jag vet att ni har svar på vilken barnstol man borde satsa på.
(eller om man ska behålla plaststolen vi har och bara köpa en bricka till.)


Annars drar vi en lättnadens suck idag.
Alva fick plötsligt feber i söndags eftermiddag (39,4). Vi ringde 1177 som sade att det oftast inte är någon fara, vätska på och om det inte går över inom 12 timmar bör man ringa VC. På kvällen kräktes hon och vi tyckte det kändes bra att åke till Akuten. Väl där kräktes hon igen. När vi fick komma in var hon feberfri (37,2) och mest arg för att hon var tvungen att ligga naken i korridoren. Så vi fick åka hem efter att ha pratat meddoktorn som sa att det var ok att ge alvedon om det kom tillbaka.
Igår hade hon feber hela dagen. Mitt på dagen toppnoterade vi 39,8 och jag tryckte i en alvedon.
Man är hyfsat uppjagad när man inte fattar hur man får upp plasten runt suppar... Jag såg inte ens att det var flikat högst upp....
Att ligga själv var inte att tänka på utan jag satt i stort sett ihop med hjärtat fram tills att Eric kom från jobbet.
Tack och lov att jag hade lite assistans av mormor, annars hade jag nog brutit ihop innan klockan slagt halv ett.
Idag hade hon bara 38 på morgonen! Hurraaa!
Och nu när jag lade henne för snart en halvtimme sedan kändes hon feberfri.
Min lilla strumpa!

Vintern raasat ut bland våra fjällar!

Igår var det den trettionde april.
Kungens födelsedag, Valborg, fröken O:s treårskalas-dag och sist men inte minst finaste rumpnissans 6 månadersdag.

Vi spenderade dagen på så sätt att Eric gick upp med Alva när hon inte behagade somna om efter morgonmålet vid tjugo över sex. Mig väckte de genom att klampa in i sovrummet någon minut innan nio, bastarder <3
Alva hade bestämt sig för att -inte- sova efter en timme igen, som hon brukar göra, utan tyckte att drygt tre timmar var en superbra idé. Hon somnade efter att hon ätit igen och sov - hör och häpna -  säker tio minuter.
Det här med att inte sova förmiddag tycker modern är en dum idé, Lillskrutt blir nämligen så tjurig de sista 30-40 minuterna. Vi funderade på att åka till ÖBAB och kolla på våran nya bil, men det kom något emellan och vi promenerade ut till Solhaga istället för att gå på kalas. Äntligen sov Alva, men vad ska man sätta emot när vagnen rullar så fint? Vi satt ute på nya altanen och målade den med blåbär (inte bokstavligt, men när man tappar blåbär på trät och får en sko eller två över så...) och Alva och kusinen E gick från famn till famn och Anders och Pälle gjorde det de gör bäst - fixade och skruvade till Frida och Svens stora förtjusning.
När det hade gått ett par tre timmar och Alva var så trött att klockorna både stannat och börjat gå baklänges tog Eric henne en tur runt husen. Alva visade vad hon tyckte genom att göra pruttljud hela vägen.
När hon fortfarande var trött tog jag och Sven henne och gick mot Karlslund. Nämnde jag att jag valt mina nya skor att gå i? Och att jag hade nylonstrumpor/små-små-nät-strumpor på mig? Mmhm, fatta skoskaven på utsidan av båda lilltårna. Smärta. Men vi tog oss runt! Och Alva somnade = värt smärtan.
Vi tre stannade hela kvällen och grillade grym entrecote och grym flintastek innan vi gick iväg till brasan med två barnvagnar och en rullstol. Tur att vi var tillräckligt många par händer :)

Kvällen gick hyfsat bra, jag är inte helt nöjd med att Alva inte kunde sova ordentligt, hon sov en timme, vaknade, sov en timme och vaknade. Nattsömnen blev en aning hackig just därför. När vi kom hem vid halv elva nattade jag henne med tutten (åååh, hon är så täppt i näsan, mammas hjärta brister!) och lade henne i sin säng och hon sov till kvart i fem innan hon vaknade igen. Sen sov hon till sju och tyckte att vi skulle gå upp, trots att hon egentligen inte vaknat till. Runt åtta tyckte jag att hon gnuggat sig för mycket i ögonen och vi somnade - i tio minuter. Sen var och trött och grinig till strax innan tio innan hon efter ett raseriutbrott somnade och hon sover än.
Jag har under tiden hon sovit hunnit läsa bloggar OCH kolla upp förskolor.

Förskola är något som vi kommer behöva ha till hästen har vi insett nu, eftersom jag tydligen ska börja jobba typ i september. Möjligen i öktober (jag skulle ju vilja att hon är ett år...) men vi ska sätta oss och planera resten av året här snart. Eric har sagt till på jobbet att han tar semester hela juli och sedan är pappaledig i tio veckor. Vi hoppas att jag har en del semester att ta ut så vi kan vara hemma båda två, annars kanske jag får jobba en sväng redan från augusti. Jag känner att vi kanske borde ha planerat vår föräldraledigheter lite bättre. Men, första barnet är då man lär sig, eller hur var det? Alternativt hoppas vi på att Rödhåret inte kommer in på sin utbildning i Borås och anställer henne som nanny istället. Att hitta andra barn för Alva att umgås med tror jag inte kommer vara så svårt, Öppen Förskola finns typ varje dag i veckan och annars kan man bli med i Parkleken.

Nu vaknade visst Alva (hoppas jag, för Eric drog upp persiennerna i sovrummet).
Dags att planera dagen, Eric hotade med städning och organisering igår.
Hoppas vi kan ta paus ibland, kanske gå och gunga!