Tisdagen

Idag var det dags, dagen D (eller B, som i Babysim).

Kvart över tio var vi i bassängen i Hallsberg, kvart i elva steg vi ur.
Alva hade hunnit plaska (lycka!), "äta" klorvatten (mums!) och fått dansa runt i ring med de andra bebisarna.
Lagom som vi skulle klä på oss tog tröttman och hungern över (tur att man kan amma sittande som en kråka..) och hon somnade vid bröstet, sen sov hon nog i närmare en timme. Samtidigt som Alva gav upp gav också E (Alvas killkompis) upp. Nu var det tråkigt, trött och hungrigt även där. Es mamma K lyckades nästan med konststycket att få på sig jeansen med barnet på ena höften (SKILLS!) men fick se sig besegrad ungefär när knapparna skulle knäppas.

Väl hemma var Alva inte så trött, mamman (jag) däremot var stenad. Lite lunch och en balja kaffe på det så var jag åtminstone gångbar. 45 minuters slummer ihop med barnet hjälpte till ytterligare och jag hoppas, hoppas att förkylningen min dotter så frikostigt delat med sig utav släpper typ... i  natt? Har haft grym energi på slutet av dagen nu. Och dessutom orkar mina händer snart inte med mera spritande och tvättande efter snytningar. Saharaöknen är fuktigare (och kliar inte så förjordat..!)

Annars måste vi skaffa mörkläggning till sovrummet snarast, det är inte bara morgnarna som blir ljusare, även kvällarna när det skall nattas....
Och angående nattning, nu två dagar i rad (en gång är ingen gång, två gånger en gång-gång?) har Alva varit svårlagd, eller... Hon är supertrött och gnuggar sig i ögonen och somnar under nattningen, för att vakna ett par minuter senare (läs, när jag gått därifrån och tror att det är grönt). Hon har även ammat hysteriskt länge ikväll (alltså, seriöst - en timme?! Nu får det väl vara någon måtta!).
Jag har väl två teorier:
- Utvecklingssprång
- Växtvärk
(Kanske är det förkylningen? Men hon har ju inte reagerat förrns nu i slutet?)
Skall nog ändå fråga Ulrika på bvc när vi ska dit på torsdag för femmånadersvaccinet.
Och alltså, samtidigt... Har det med att göra att vi har ändrat lite i matordningen?
Sedan igår gör vi såhär:
Frukostmys i sängen (d-droppar)
Mellis
Smakportion och mera tutte (och något att dricka ur flaska!)
Mellis
Gröt och amning (eventuellt flaska)
Nattningsmat
Jorå, det kan slinka in en amning som mellan-mellanmål.
Angående flaskan så försöker jag vänja henne vid att ta flaska, och hon hatar den inte i alla fall...


Nu ska jag lägga in poäng på Liberoklubben, sen funderar jag allvarligt på att gå och lägga mig.
Det är helt normalt när man är trött småbarnsförälder.

Uppdatering

Vi håller på och vinner över förkylningen!

Medans jag snyter ut halva hjärnan som tydligen bestämt sig för att förvandlas till gelé som ska ut genom näsan sover Alva gott i vagnen ute på balkongen, tyckte hon behövde luftombyte.
Efter sovstunden blir det lunch för oss båda, hon får majspuré och bröstmjölk, jag får kött och bearnaisesås från igår (som hon förövrigt förvandlades till hund framför! Aldrig har jag väl sett maken till tiggeri! Förstå att komma till bvc på torsdag och säga -jaa, jo smakisarna går väl bra, morot var favoriten tills hon fick smaka Lallerstedts bearnaise!)

Annars saknar jag mina systrar just nu och längtar galet mycket till babysimmet imorgon!

Bjuder på morgonens bild på hur man kan utnyttja ett babygym:



Hon är stark hon, min lilla tjeja!

Timmen som försvann

Inatt har jag faktiskt bara varit uppe två gånger! klockan tolv och klockan två.
Eller, jag var uppe ett par gånger mellan fyra och sex också för att Alva brukar vilja äta med två timmars mellanrum, men hon sov varenda gång jag var uppe så jag kunde lugnt och fint sova mera. Älskade skruttunge <3
Klockan sex var det dock dax, och eftersom hon visade klara tendenser till att vilja vara vaken gick vi ut i vardagsrummet och lät Eric sova (jag fick ju liksom sova länge igår). Till min förvåning inser jag att klockan inte alls är sex. Klockan är sju. För inatt ställde vi om klockan! Hurra!

Klockan nio ungefär somnade skruttan igen och jag och Eric halvsov en stund och kikade på våran unnderbara unge istället för att gå upp och äta frukost, älska helger!

Nu sitter Eric och leker med Alva på golvet och jag viker egentligen tvätt, bara så att ni vet.
Ja justdet, jag dricker kopiösa mängder med vatten också, för min chef har sagt att när man är förkyld ska man dricka mycket vatten för då blir man frisk och på tisdag vill vi var friska för då ska vi faktiskt babysimma!

Ge inte upp?

Dåligt med uppdateringar på den här bloggen just nu!

Vart ska man börja?

Fick jag en önskning idag, så skulle det vara att min dotter tog nappflaska.
Det är verkligen allt jag begär just nu, att jag ska kunna gå hemifrån och veta att hon accepterar något annat än min tutte. Men det verkar ju vara för mycket begärt. Så sent som ikväll har vi försökt med ersättning för att jag ska kunna få lite fler timmar sammanhängande sömn, vilket slutar i illvrål och krokodiltårar.
Hon skriker nästan värre än när hon fick 3-månaders vaccinationen.
Och jag blir så ledsen.
För Erics skull, för att hon bara vägrar acceptera att han matar henne, och för min skull för att jag vet med mig att jag inte kommer någonstans just nu såvida hon inte är med eller att jag söver henne och lyckas ta mig ut så och är tillbaka till tio-halv elva när hon vill ha påfyllning.
Det är så min kväll ser ut, nattning/mat vid sju-halv åtta, fri tid i två timmar och sedan påfyllning för att få sova till tolv-halv ett/ett. Sedan vakna varannan timme. För några månader sedan gick ju nätterna galant, hon matades, somnade och sov till två, för att vakna till igen vid sex. Sen kom det ett utvecklingssprång i vägen, och numera vaknar hon som sagt varannan timme. Jag kan ju inte säga att jag är något supersällskap om kvällarna, vilket såklart inte är jättekul för Eric.
Och det är inte det att jag inte tycker om att amma, men jag skulle vilja ha möjligheten att göra både och, för allas skull.
Har haft allvarliga tankar på att helt ge upp amningen, bara för att kunna gå tillbaka till en trevlig människa som faktiskt orkar sitta och mysa med sambokärleken i soffan. Det gör jag liksom inte nu.
Dessutom vore det ju döhäftigt att kunna gå ut jag och Eric och ha barnvakt!

Annars är hon superförkyld (snälla, snälla, säga att det är förkylningen som bråkar mest nu?) och jag har lite ont i halsen. Hoppas på att vi båda är friska till på tisdag när vi ska bada i Hallsberg för första gången. Babysim -javisst! Och jag har för det mesta hjärnsläpp och vet inte vad det är för dag.
Igår bokade jag tvättstugan till nästa vecka, när jag trodde jag bokade den till idag. Och i över en vecka har jag varit stensäker på att vi ska vaccinera Skruttan igen imorgon, men det är visst nästa torsdag upptäckte vi här förut.
Nu ska jag joina vännen i soffan och kolla in Antikrundan. Sen ska jag nog sova tidigt ikväll och lura bort den annalkande förkylningen.

Imorgon tar vi nya tag och kollar med bröstmjölk, eller NAN-ersättning istället för Semper.
Funka, pretty please?

Helvetesmorgonen

Sitter i soffan med en väldigt trött tjej sovandes på bröstet.
Vi har inte haft en kanonstart direkt.

I vårat sovrum har vi utgången till balkongen. Ovanför den dörren sitter ett litet skitfönster - utan persienner.
Jag tror jag svurit över det fönstret varje år vi bott här och det närmat sig vår, eftersom ljuset väcker mig.
Det väcker Alva också.
Så strax efter sex i morse började hon vår dag. Täppt i näsan och alldeles för intresserad av sin pappa för att kunna koncentrera sig på att äta. Eric åkte till jobbet kvart i sju, då var vi vakna. Jag blundade och ignorerade barnet medans hon prat/skrek vokaler -OOOAAAAAAAEEEE! -UUÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄ!!
Tröttnade strax efter sju. Försökte mata, funkade inte. Bytte blöja, barnet kissade över hela skötbordet - mamman ledsnade. Klädde på oss, gick in i badrummet för att smeta deo, öppnade spegeldörren för lite, höjde vänsterarmen för att komma åt. Pang! Väldigt vasst hörn på skåpsdörren skrapade armen, en stund trodde jag inte att det var så mycket - sen upptäckte jag skinnslamsan på spegeln och blodet på armen.
Lyckades precis undvika 7 års olycka, att drämma igen en spegel har aldrig varit någon bra idé.

Sparkade till en byrå för att lägga undan raseriet och började gråta istället.
Hysteriskt, med stora krokodiltårar.
För att jag ville sova, för att jag blev rädd för mig själv (var såå arg på barnet!), för att jag var löjlig och för att det gjorde ont i armen.
Sen blev Alva trött och hungrig så någon minut efter åtta sov vi båda två igen och en timme senare kändes livet rätt okej igen.

Nu ska vi fortsätta ta igen oss, i eftermiddag ska vi hjälpa FrauPels att flyttpacka!

Kärlek


När du ligger där på min arm, sovandes och lipar åt mig.
Och när du mellan dröm och vakenhet ler och börjar skratta så du skakar.
Eller när du varit rasande arg och kommer till ro, fågeldansar med armen och ler.
Då smälter jag åter igen.
Att få dig i mitt liv är en gåva som aldrig kan överträffas.

Tröttma

Äntligen!

Nyklippt, mätt och en aning törstig, men vattnet är inom armlängds avstånd.

Dagen har spenderats med FrauPels och P.
Vi har ätit semlor (ihop med papporna, sen fick de åka och leka i huset), gått på promenad, ätit årets första glass, ätit lunch, lekt med barnen och så var de barnvakt åt Alva medans jag gick iväg och klippte håret.
Och hon reagerade ju ungefär som hon gjort de senaste gångerna med Eric.
Med tårar och tandagnisslan (även fast hon inte har några tänder).
Fast inte hela tiden påstår FrauPels. Först förstod inte Alva att jag inte bara lämnat rummet, utan lägenheten.
Men när hon förstod blev det tråkigt. Matat hade jag gjort, sovit hade hon behövt om hon hade kunnat slappna av.
Och stora krokodiltårarna rann även när jag kom tillbaka och fortsatte rinna medans jag ammade (man blir töörstig och hungrig av att skrika så länge) och hon berättade verkligen vad hon tyckte.

Sen gick vi på babymassage. Ingen bra idé när barnet knappt har sovit på tre och en halv timme.
Men på hemvägen sov hon bra iallafall!

Väl hemma var hon helt slut redan klockan sju (hade varit vaken drygt en halvtimme) och hon sover sedan dryga timmen tillbaka. Hallen ser ut som ett slagfält, smutskläderna ligger precis utanför badrumsdörren, det står en kastrull med torrkokta makaroner (amma och koka mackisar samtidigt är inte så smart) och på golvet i köket ligger en nerkissad filt och handduk.
Men jag orkar inte fixa det nu. Med lite tur kan Eric göra det nu när han kommer hem, eller så får han fixa undan bilen så den inte blir bötfälld för att stå på fel sida i natt. Det andra kan jag fixa imorgon.

Morgonstund har?

Aah, sköna måndag!

Bra saker:
- Eric är ledig från jobbet idag och imorgon (mys!)
- Jag ska klippa mig imorgon! Dessvärre hade hon som klippte mig sist slutat inte bara på Ego, utan helt som frisör.
Då vet man att man klipper sig alldeles för sällan.
- Ny vecka, nya möjligheter! Mammaträff, kiropraktor, bokklubb.
- Vi ska träffa FrauPels och P imorgon och provgå deras vagn en aning :)

och sist men inte minst, jag har en alldeles underbar unge!


Mindre bra saker:
- Jag har inte en aning om vad jag ska göra med håret imorgon. Lugg?
- Min unge har slutat sova till klockan tio, det var okej. Men att min unge slutat sova till klockan åtta och väljer klockan sju som bra tid att vakna? bara att ställa om sig antar jag... Och hoppas att det inte blir klockan sex när det är dags för sommartid.

Annars spenderade vi helgen med att inte göra så mycket i lördags, fikade med finaste F,S&O en aning.
Igår skulle jag och skruttan vara ensamma hemma, för Eric skulle ut och fiska.
Det började med att hon vaknar pigg som en lärka strax innan sju och somnar precis innan Vasaloppet startar.
Sedan hör Eric av sig och berättar att de har åkt bil en timme, vandrat ut på isen i tjugo minuter och borrfan har gått sönder. Nu skulle de äta frukost och åka hem.
Så när han kom hem åkte vi till IKEA, och nu har skruttis en egen byrå, och jag har fått tillbaka min låda - hurra!
Och jag fick äran att skruva!
Jag som älskar att skruva ihop saker, tog mig an uppgiften på fullt allvar och såg visst så koncentrerad ut att Eric var tvungen att fråga om jag var arg, men det var jag ju inte. Mera själaglad och ohyggligt koncentrerad.

I dag har vi - återigen vaknat klockan sju, ätit frukost innan halv nio och byggt ihop de två sista lådorna som jag inte ville hållas med igår när Alva somnat. Sen gick vi på promenad till Stadsträdgården, nobbade cafét där (för att bryggkaffe som stått framme smakar rävgift) och satte oss på Hälls istället. Alva pallades upp med min jacka i vagnen och satt fint och lekte med barnvagskrumelurerna. En sväng förbi både Village och Polarn o Pyret hanns med också. Alva fick nya kläder och vi fick inspiration att göra om lite i köket.
Nu ska jag se slutet på CSI New York, sen ska jag nog sova.
Med lite tur blir det bara två amningar inatt!



Jo just det, hon har hittat fötterna ordentligt om jag inte sagt det!

Om utvecklingssprång och vagnar

Sådär ja.
Veckan snart avklarad, ny månad har det hunnit bli också. Håhåjaja.

Vi går igenom något som kallas för utvecklingssprång här hemma.
Det innebär i korta ordalag att alla Alvas nya små egenheter (läs: anledningen till att hon har varit skitjobbig och amningen gått åt helvete i ett par veckor) kan förklaras.
Hon lär sig så mycket just nu att hon helt enkelt inte klarar av att hantera det.
Som tur är har vi fina svägerskan K som går igenom samma sak, fast i snitt en och en halv månad innan mig då hennes son är - just - en och en halv månad äldre än Alva.
Hon håller huvudet kallt (eller varmt, om hon står i duschen) och kommer på lösningar åt mig när jag bara klappar ihop och vill slänga amningen åt fanders och börja med flaska istället.
"Prova att distrahera henne med bolan!", sagt och gjort. Got the fucking t-shirt!
Just nu håller utvecklingssprånget på att ta slut för den här gången, vilket innebär att vi ammar varannan timme.
På natten.
Och det var ju inga problem för ett par månader sedan, när jag inte visste om något annat, men nu när jag hade vant mig vid "max två gånger per antt" känns det lite pissigt. Dessutom vete tusan hur jag ska göra liksom, sover hon i sin säng får jag gå upp mest hela tiden (läs, sover jag inte så bra). Sover hon mellan oss fattas det ungefär tre decimeter för att vi alla ska få palts (läs, hon brer ut sig värre än sin pappa och jag sover för jävla illa).
Men, å andra sidan så älskar jag henne och vet att det går över.
Så hon får nog sova i sin egen säng i natt också. Lite jobbigare, men då får jag åtminstone plats i min egen säng.

Annars så går vi i vagnsfunderingar.
Vi har ju i dagsläget två vagnar, Emmaljungan vi lånat av Erics storasyster och Brion vi köpte av Timo.
Emmaljungan har ingen sittdel, för den har storkusinen slitit ut, så vi tänkte använda Brion som sittvagn istället.
Ända tills vi insåg att Eric kommer sparka sönder underredet med sina långa ben. Och få ont i smalbenen på köpet. Så vi tänkte "vi köper en sittdel till Emmaljungan!", mm.. eller hur. Drygt 5000:- för en sittdel.
Så numera tänker vi mer i banorna, vi köper en ny sittvagn eller så köper vi en Emmaljunga citycross.
Sittvagnen (Emmaljunga scooter) kostar runt 3000:-, city crossen 5200:-.
Fast, det är ju inte riktigt dags än, sittvagnarna rekommenderas från 6 månader.

Nu tänker jag äta chips, imorgon är vi ensamma på dan när Eric far och fiskar. På måndag och tisdag är han ledig och hemma med oss, hurraa!

Vårmode

img_4519 (MMS)

Det ska visst vara orange och jeans i vår/sommar. Tur man hänger med!


RSS 2.0